Stora skillnader i hur rätten till tjänstledighet utnyttjas
Rätten till tjänstledighet för att jobba på en annan statlig myndighet kan vara värdefull för den anställde. Men hur mycket den utnyttjas skiljer sig åt mellan olika statliga arbetsplatser, visar Publikts undersökning. För Gunilla Fallqvist på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap betydde rättigheten att hon vågade ta steget och prova ett annat jobb.
En lista över andelen anställda på de svarande myndigheterna som utnyttjar rätten till tjänstledighet för en annan statlig anställning finns i slutet av artikeln.
Gunilla Fallqvist hade arbetat på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i omkring sex år när hon började fundera på att byta jobb.
– Jag trivdes fortfarande väldigt bra och gillade arbetsuppgifterna, men samtidigt kände jag att det kunde vara intressant att testa någonting nytt, säger hon.
På MSB arbetade hon som projektledare för internationella humanitära insatser. Biståndsmyndigheten Sida, som är finansiär för en stor del av projekten, kändes därför som ett naturligt nästa steg. 2020 sökte Gunilla Fallqvist ett ettårigt vikariat där och fick det.
Eftersom bägge myndigheterna omfattas av det så kallade villkorsavtalet kunde hon ta tjänstledigt från sin anställning på MSB. De statsanställda som omfattas av detta centrala kollektivavtal har rätt till två års tjänstledighet för anställning på en annan myndighet.
– Det betydde mycket och gjorde att jag faktiskt vågade ta det steget. Vikariatet kändes som en bra möjlighet att få erfarenheter från en annan organisation och andra arbetsuppgifter, men var också ett sätt att vidga kontaktnätet och öka min kompetens, säger Gunilla Fallqvist.
Publikt har kartlagt i hur stor utsträckning möjligheten till tjänstledighet för annat statligt arbete utnyttjats på olika myndigheter under de senaste åren. På just MSB är det relativt vanligt att anställda får tjänstledigt för att jobba på en annan myndighet. Under 2023 påbörjades 59 sådana tjänstledigheter på MSB, vilket motsvarar 4,4 procent av det totala antalet anställda.
Gunilla Fallqvist, som efter vikariatet valde att återvända till MSB, är glad att hon hade möjligheten att vara tjänstledig. Hon tycker att jobbytet gav henne nya kunskaper, en bredare förståelse för arbetsområdet och ytterligare erfarenhet som hon kan ha nytta av i sin fortsatta karriär.
– Det är helt fantastiskt att den här möjligheten finns, och jag tar gärna chansen igen om det dyker upp något spännande. För mig passade det bra att återvända till MSB. På så sätt blev det här också en stor vinst för arbetsgivaren, eftersom jag kom tillbaka med mer kompetens, säger hon.
En myndighet som sticker ut i jämförelsen är Migrationsverket. Under 2023 påbörjade nästan 500 av myndighetens 5 800 anställda en tjänstledighet för att jobba på en annan statlig myndighet, vilket motsvarar omkring 8,5 procent.
Även om STs avdelningsordförande på Migrationsverket Sanna Norblad tycker att det är bra att möjligheten till tjänstledighet finns och används är hon inte odelat positiv till myndighetens höga siffror. Hon tror att den höga andelen tjänstledigheter under förra året kan hänga ihop med en osäkerhet kring verksamheten och farhågor om att Migrationsverket kan behöva minska antalet anställda.
Sanna Norblads bild är att många av dem som begär tjänstledigt går till liknande jobb hos Försäkringskassan och Kriminalvården. Medlemmar har även lyft lönen som en starkt bidragande faktor i beslutet att lämna myndigheten, berättar hon. Det kan i vissa fall handla om tusentals kronors skillnad för en liknande tjänst, enligt Sanna Norblad.
– Används det här enbart på grund av att man vill få en bättre lön hos en annan myndighet så är det illa. Men bortsett från det är det självklart en jättebra möjlighet för medlemmarna, säger hon.
Migrationsverkets HR-direktör Mari Mild har inte någon uppfattning om varför myndighetens siffror sticker ut i undersökningen.
– Jag vet faktiskt inte om det är så att det här utnyttjas mer hos oss än hos andra myndigheter. Jag har inga teorier alls om det, säger hon.
Även hon ser dock positivt på möjligheten till tjänstledighet för annat statligt arbete och tycker att den fyller ett viktigt syfte, både för den anställde och arbetsgivaren.
– Det gör att vi lättare kan attrahera sökande som har andra statliga jobb och ger samtidigt våra medarbetare möjlighet att tryggt få pröva på ett annat jobb. Det skapar en sund rörlighet, säger Mari Mild.
Bestämmelserna om tjänstledighet i det centrala kollektivavtalet i statsförvaltningen har sin grund i en helhetssyn på den statliga kompetensförsörjningen, förklarar Anna Falck, som är förhandlingschef på Arbetsgivarverket, de statliga myndigheternas arbetsgivarorganisation. Ambitionen har enligt henne varit att göra det möjligt att ta tidsbegränsade anställningar eller kortare uppdrag för att sedan kunna gå tillbaka till den anställning man varit tjänstledig från.
Anna Falck tror att rättigheten kan uppfattas på olika sätt bland statliga arbetsgivare. När en tjänstledighet kopplas ihop med en provanställning kan det bli knepigt att hantera, menar hon.
– I en rekrytering är det positivt att du kan pröva en anställd om förutsättningarna för provanställning föreligger. Men är du i andra änden och har medarbetare som begär tjänstledigt kan det bli svårt att rekrytera en ersättare under tiden. Att vi har kvar den här möjligheten i avtalet beror på att våra medlemmar ser ett behov av det, säger Anna Falck.
På Trafikverket hör det inte till vanligheterna att medarbetare är tjänstlediga för annat jobb. Myndigheten omfattas liksom Svenska kraftnät, Sjöfartsverket och Luftfartsverket av ett särskilt centralt avtal, affärsverksavtalet. Därför saknar de anställda den rätt till tjänstledighet som deras kollegor på andra statliga myndigheter har.
Det syns tydligt i statistiken. Bara sju av Trafikverkets 10 500 anställda fick tjänstledigt för en annan statlig anställning under förra året.
Enligt STs avdelningsordförande på Trafikverket, Mikael Sandberg, är detta en viktig facklig fråga på myndigheten.
– Vi har yrkat om det här i vårt lokala avtal sedan Trafikverket bildades, men arbetsgivaren har konsekvent sagt nej med hänvisning till att det blir för svårt att planera bemanningssituationen, säger han.
Om i stort sett alla andra myndigheter kan erbjuda tjänstledighet, varför skulle då inte Trafikverket klara det, frågar sig Mikael Sandberg.
– I det korta loppet och för den enskilda chefen eller arbetsplatsen så kan jag förstå att det blir rörigt. Men tittar man på hela myndigheten så är det faktiskt möjligt att lösa. Trafikverket har många anställda och det skulle gå att hantera.
I höstas gick arbetsgivaren i alla fall med på en mer försiktig formulering i en intern riktlinje som ger lokala chefer möjlighet att bevilja tjänstledighet även om det inte är en rättighet i kollektivavtalet. Men det har än så länge gått för kort tid för att bedöma utfallet av den förändringen, enligt Mikael Sandberg. Och ST inom Trafikverket kommer att fortsätta jobba för att få samma skrivning som finns i villkorsavtalet.
– Vi vill inte vara särbehandlade för att vi har affärsverksavtalet, så vi kommer att fortsätta kämpa med den här frågan tills den är löst, säger Mikael Sandberg.
Statsanställdas rätt till tjänstledigt
- Villkorsavtalet för de statliga myndigheterna ger tillsvidareanställda på statliga myndigheter – utom dem som omfattas av det särskilda affärsverksavtalet – rätt till tjänstledighet i upp till två år för en annan anställning som också omfattas av avtalet.
- För att ha rätt till tjänstledighet på denna grund krävs dock att anställningen hos den första arbetsgivaren har pågått i minst 12 månader. Om den anställde återgår till den första arbetsgivaren behöver det gå ytterligare 12 månader innan en ny tjänstledighet för annan anställning kan påbörjas.
- Den anställde behöver underrätta arbetsgivaren om tjänstledigheten minst två månader i förväg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
