Skarp kritik mot it-stöd i högskolan
Administratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Enligt skrivelsen skapar systemet stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet.
Under 2017 och 2018 införde landets lärosäten successivt ett nytt system för studieadministrationen i all högskoleutbildning, Ladok 3. Det har utvecklats under åtta års tid av ett konsortium ägt av lärosätena, och justeringar pågår fortfarande.
När Publikt i höstas besökte Karlstads universitet fanns ett påtagligt missnöje bland administratörer som dagligen använder systemet. Krångligt, ologiskt, omständligt och otydligt var några av omdömena. I Publikts enkät till förtroendevalda inom ST om it-arbetsmiljön bekräftade personer från andra lärosäten den bilden.
Nu har administratörer inom forskarutbildningen på tio lärosäten samlat sig kring en skrivelse till Ladokkonsortiet med krav på en rad förbättringar.
– Vi har ganska stor förståelse för att ett nytt system inte är perfekt, men för forskarutbildningen är det knappast att det fungerar alls. Och man har inte lyssnat på oss administratörer. Det är frustrerande.
Det säger Christina Dackling vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon är aktiv i ett nätverk för främst administratörer, men även studierektorer och handledare inom svensk forskarutbildning, som diskuterar yrkesfrågor på årliga träffar och via en e-postlista.
– När vi började prata om Ladok bara rasade det in synpunkter, säger Christina Dackling.
På Linnéuniversitetet har administratörerna inom forskarutbildning försökt att påverka genom att lista bristerna de ville få åtgärdade.
– Men då har våra lokala ansvariga sagt att det inte är någon idé att skicka synpunkterna vidare, för ingenting kommer att hända. På några lärosäten har administratörerna till och med fått höra att alla andra är nöjda, och nu ser vi ju att det inte alls stämmer.
Skrivelsen som skickats till Ladokkonsortiet innehåller ett trettiotal punkter där administratörerna vill se förbättringar. Några exempel:
- Enstaka felskrivningar i ett ärende, såsom ett felstavat namn, går inte att ändra. Man måste radera allt och börja om från början.
- Administratören måste skriva in ett fiktivt datum för när en ny doktorand ska avsluta sina doktorandstudier.
- Betydligt fler knapptryckningar än i gamla Ladok när studerande ska registreras.
- Terminologin är förändrad och inte anpassad till verksamheten (tillfälleskod, kurspaketering, individuellt tillfälle etc).
Sammanfattningsvis, skriver administratörerna, finns bara enstaka processer där det nya systemet är bättre eller likvärdig med gamla Ladok. Men ”de allra flesta funktioner har inneburit markanta försämringar för oss”. De anser också att konsortiet inte har någon förankring i de verksamheter som rör utbildning på forskarnivå.
Otympligheten i Ladok tvingar dessutom fram arbetsmetoder som inte upplevs som rättssäkra, säger Christina Dackling.
– Det är svårt att få ut uppgifter ur systemet, och många administratörer har börjat föra bok manuellt, på papper.
Mauritz Danielsson är konsortiechef för Ladok. Han säger att han inte är förvånad över kritiken.
– Vi vet att det har funnits lite funderingar åtminstone bland en del lärosäten om hur det fungerar med forskarutbildningen. En del av problemen beror på att man från början bestämde att ha ett generaliserat system för all utbildning – grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Men det är klart att detta är ett dåligt betyg.
Konsortiet har bjudit in företrädare för de tio lärosätena bakom skrivelsen till en träff i början av hösten. Då ska även en användbarhetsexpert vara med. Men när bristerna kan åtgärdas kan han inte säga.
– Vi har en tydlig plan för vad vi har lovat att göra 2019. Men om det kommer mer akuta saker måste vi planera om. Det kan vara så att en del av de saker som lyfts i skrivelsen behöver prioriteras redan 2019, och en del 2020.
Christina Dackling tycker att det är bra att mötet kommer till stånd.
– Jag hoppas verkligen att det blir ett riktigt samtal, och att de lyssnar på oss. Vi har ju känslan att de som byggt detta inte förstår vad vi behöver.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
