Regeringens finansiella redovisning kritiseras
Finanspolitikens avvägning i förhållande till konjunkturen och kommunernas behov av statsbidrag behöver bli tydligare i regeringens ekonomiska propositioner och statens årsredovisning, anser Riksrevisionen.
Riksrevisionen publicerar i dag sin granskning av statens årsredovisning för 2016, vårpropositionen 2017 och budgetpropositionen för 2018. Myndigheten anser att transparensen har ökat, men efterlyser en tydligare redovisning av finanspolitikens avvägning i förhållande till konjunkturläget och kommunsektorns behov av statsbidrag på längre sikt. Enligt regeringens beräkningar kommer statsbidragen till kommunsektorn att öka med 200 miljarder kronor mellan 2020 och 2030 om välfärdssektorn ska ha oförändrad personaltäthet.
”Detta är uträkningar som regeringen har genomfört, men inte redovisar i de ekonomiska propositionerna. En större tydlighet skulle främja diskussionen om nödvändiga prioriteringar och skattepolitikens inriktning”, påpekar riksrevisor Ingvar Mattson i ett pressmeddelande.
Regeringen behöver också bli bättre på prognosjämförelser, anser Riksrevisionen. Det är stora skillnader mellan de prognoser regeringen gör och de beräkningar som genomförs av expertmyndigheterna Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Enligt myndigheternas prognoser kommer regeringen inte att nå överskottsmålet, tvärtemot regeringens bedömning.
”Om prognoserna avviker betydligt från varandra utan att regeringen tydligt förklarar varför riskerar förtroendet för finanspolitiken att skadas”, varnar Riksrevisionens projektledare Helena Knutsson i pressmeddelandet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.