Påpassade, hotade och besvikna
– Man ser sig om när man går ut.
Kommentaren hänger i luften som en påminnelse om vad som väntade Migrationsverkets anställda i Solna den 4 januari. Blockerade dörrar och aggressiva demonstranter som skrek okvädingsord och hotelser.
Demonstrationen var en av många reaktioner mot verket när det kommit fram att anställda på några enheter, däribland en i Solna, ”firat” avvisningar med champagne och tårta. Kritiken i medierna har varit massiv och rubrikerna stora.
I Solna är de som ST Press talat med både chockade och förvånade över vad som hänt. De fick först via pressen veta om champagnefirandet och de säger sig aldrig ha stött på ens en tendens till en liknande attityd. Skriverierna känns orättvisa, som att alla anställda dras över en kam.
Vill inte stå med namn
– Jag trodde inte det var sant när jag läste om det, säger en anställd som inte alls känner igen den bild som tidningarna gett.
– Det har blivit obehaglig stämning, minst sagt, konstaterar en kollega.
– Det värsta tycker jag var att verksledningen, som redan kände till firandet, gav intrycket inför pressen att det var något nytt. Det kändes som ett svek, säger en handläggare. Jag blev så arg över hyckleriet att jag började gråta!
Sammantaget känner man sig påpassad, besviken och hotad. Därför är det nästan ingen som vill stå med namn i tidningen.
Ett undantag är Sverker Spaak, beslutsfattare på transitenheten i Solna. Även han tar kraftigt avstånd från ”firandena”. Tvärtom, menar han, tar man arbetet på stort allvar.
– Det är tufft att jobba här. Verksamheten innebär ett ingripande i människors liv och kan innehålla mycket dramatik. Visst påverkar det oss, men man får aldrig förlora empatin i jobbet eller känna personlig tillfredsställelse över att folk lämnar landet.
Man skämtar inte heller om beslut. Händer det att någon ”spårar ur” eller får viss jargong, beror det på arbetsbördan, anser han. Men det är en förklaring, ingen ursäkt.
– Förutsättningarna att jobba är inte bra. Budgeten minskar i takt med att antalet asylsökande minskar, men arbetet minskar inte och ärendena blir svårare och svårare.
Större avstånd till ledningen
När han började på enheten 1998 löstes problemen med mer resurser men det sker inte nu. Enligt Sverker Spaak har den senaste omorganisationen gjort avståndet mellan ledning och anställda längre. Många anställda reagerar mot att verksledningen besvarar kritik med att hänvisa till ”brist på pengar”.
– Det har de säkert också, men gör de tillräckligt för att få mer? undrar han och tillägger:
– Jag har själv jobbat fackligt men nu är jag lite besviken på facket. De har inte hängt med i den senaste omorganisationen. Även mellan fack och medlemmar har det blivit längre.
Kan få handledning
Det tar enormt på krafterna att arbeta med människor i kris, säger också två handläggare som vill vara anonyma.
Och visst måste man ibland lätta på trycket, förklarar de. Men då sker det genom att tala med kolleger i sluten grupp. Möjlighet finns även att få handledning.
De två handläggarna jobbar med tillstånds- och asylärenden när någon ska avvisas. En av dem beskriver sin roll så här:
– Man måste vara tydlig. Jag kan inte ifrågasätta ett beslut, men jag ska förklara för de sökande vad beslutet innebär och förmå dem att frivilligt åka tillbaka till hemlandet. Samtidigt som jag måste hålla en viss distans måste jag ge människor utrymme för sina känslor. Och jag blir skitförbannad när ledningen förklarar att ”de ska vara ute på två veckor”. Då hinner vi inte med de två möten vi ska ha med varje sökande.
– De sökande ska behandlas med värdighet och humanitet. Men man undrar hur mycket humanitet och värdighet får kosta i tid, inflikar kollegan.
Just nu är arbetsbelastningen särskilt stor på Migrationsverket.
I vanliga fall arbetar de båda mottagningshandläggarna i huvudsak med återvändande, men den tillfälliga lagen som gäller till 31 mars har medfört att de ärendena i stort sett ligger nere.
Enligt denna lag ska asylsökande som nekats uppehållstillstånd få möjlighet till en ny prövning. Följden har blivit att cirka 20 000 ärenden ligger på hög och ska granskas på nytt. Nya ärenden tillkommer hela tiden.
Specialkunskaper skingras
Handläggarna berättar om ett jobb som blivit allt tuffare och som de senaste åren förändrats genom täta omorganisationer. Hittills har det funnits utrymme att specialisera sig på vissa länder, men den möjligheten kommer att försvinna med den senaste omorganisationen. Planer finns på att alla anställda ska arbeta med samtliga länder.
– Det kommer att splittra upp både kunskaper och arbetsgrupper. Vi undrar hur återkopplingen på det är uppåt i organisationen? Vet verksledningen hur vi har det? undrar de två handläggarna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
