Nytt avtal om anställningsskydd och omställning

I oktober träder en rad nya lagar och regler om anställningsskydd och omställning på arbetsmarknaden i kraft. Bakgrunden är den överenskommelse om anställningsskyddet, även kallad Trygghetsöverenskommelsen, som parterna inom privat sektor gjorde under hösten 2020. Överenskommelsen omfattade dels en ”beställning” till regeringen på förändringar i arbetsrätten och finansiering av ett omställningsstudiestöd, dels ett nytt huvudavtal mellan parterna på den privata arbetsmarknaden. Det avtalet undertecknades 22 juni i år, sedan riksdagen fattat beslut om lagändringarna.

Nyligen skrev parterna inom statlig sektor under ett nytt kollektivavtal som ska komplettera den nya lagstiftningen och anpassa dess regler till den statliga arbetsmarknaden.

Parterna inom staten består av Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna Seko, Saco-S och OFR/S, P, O. Den sistnämnda – där ST ingår – är en förhandlingsorganisation inom Offentlighetsanställdas förhandlingsråd, OFR, för fackförbund inom statlig sektor. S, P och O står för de tre förbundsområdena statstjänstemän, poliser och officerare.

En av de viktigaste punkterna som facken hade med sig in i förhandlingarna var att minska de otrygga anställningarna, berättar Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på ST samt förhandlingsledare för OFR/S, P, O.

– Staten har haft en speciell form av visstidsanställning som varit fastslagen i anställningsförordningen, paragraf 9:2. Den har vi försökt att få bort i över tio år utan framgång. Men nu har vi äntligen lyckats förhandla bort den, säger Åsa Erba Stenhammar.

Anledningen till att det nu blev möjligt är att lagrådsremissen om det nya lagpaketet om flexibilitet, omställning och trygghet på arbetsmarknaden slog fast att paragraf 9:2 är dispositiv, det vill säga förhandlingsbar.

I och med den nya lagstiftningen ersätts allmän visstidsanställning med särskild visstidsanställning, som ska övergå till tillsvidareanställning när arbetstagaren varit visstidsanställd i mer än tolv månader under en femårsperiod.

Utöver detta har facken och Arbetsgivarverket kommit överens om två nya former av visstidsanställningar inom staten. Den första berör bara jurister och är en form av meriteringsanställning vid domstolar. Den andra är en visstidsanställning som myndigheter får använda när de får medel för ett avgränsat uppdrag som är ett år eller längre, dock högst två år.

– Det var en eftergift till Arbetsgivarverket, men vi kunde också se poängen med den här anställningsformen, säger Åsa Erba Stenhammar.

När det gäller anställningstryggheten vid arbetsbrist ger den nya lagstiftningen arbetsgivare rätt att undanta tre personer från turordningsreglerna. Karenstiden på undantagen är tre månader, vilket innebär att om undantag har gjorts vid en uppsägning, får inga nya undantag göras vid en uppsägning som sker inom tre månader därefter. Parterna kan dock komma överens om andra regler i kollektivavtal.

Facken har fått igenom att myndigheter med färre än 50 anställda inte ska omfattas av möjligheten att göra undantag.

– Där skulle treundantaget slå väldigt hårt, konstaterar Åsa Erba Stenhammar.

För övriga statliga arbetsplatser innebär det nya avtalet att undantag från turordningen vid uppsägning bara får göras var sjätte månad i stället för var tredje månad.

– Det innebär att en arbetsgivare på ett år bara kan undanta sex personer i stället för tolv, säger Åsa Erba Stenhammar.

Statens särskilda turordningssystem för uppsägning vid arbetsbrist, som regleras i avtalet TurA-S, förändras inte i övrigt genom den nya överenskommelsen.

– TurA-S kvarstår, med förändringen att treundantaget läggs till, säger Åsa Erba Stenhammar.

Det så kallade treundantaget har varit en del av Trygghetsöverenskommelsen som kritiserats hårt från fackligt håll. Vid STs avtalsråd fanns exempelvis reservationer på grund av oro för vad treundantaget kan leda till.

– Jag kan förstå den oron och vi är inte helt nöjda – vi hade velat komma längre. Jag tror att vi kommer att behöva förhandla dessa frågor igen redan under nästa avtalsförhandling, säger Åsa Erba Stenhammar.

Hon menar att det krävs en stor anställningstrygghet för att statligt anställda ska kunna göra ett bra jobb – ett jobb som till exempel kan innebära att man måste visselblåsa.

– Precis som staten har särskilda regler för anställning, måste det också vara ordning och reda vid uppsägningar. Annars blir det lågt i tak.

En annan stor förändring i och med att den nya lagstifningen träder i kraft är att en anställning inte består under en tvist. Det innebär att en person som sägs upp på grund av personliga skäl, men anser att det är fel och vill tvisteförhandla, inte får lön medan tvisten pågår utan är hänvisad till a-kassa.

På den privata sidan har arbetstagarorganisationerna förhandlat fram att medlemmar i facket får en extra ekonomisk utfyllnad under tvisten som betalas tillbaka om de vinner tvisten, men inte om de förlorar den. Det har man inte lyckats förhandla fram inom det statliga avtalsområdet, men Åsa Erba Stenhammar berättar att ST just nu arbetar på en lösning för att ge medlemmarna ekonomisk möjlighet att driva tvister.

– Vi ser över hur vi kan minimera att det ska vara ekonomiska incitament som gör att våra medlemmar inte orkar driva tvister.

En viktig konsekvens av Trygghetsöverenskommelsen är att det införs ett helt nytt studiestöd som riktar sig till personer som är etablerade på arbetsmarknaden och som vill kompetensutveckla sig eller ställa om. Omställningsstudiestödet innebär att den som uppfyller villkoren kan beviljas ett statligt bidrag på upp till 80 procent av lönen, dock som mest 21 300 kronor i månaden.

Utöver detta har de statliga parterna kommit överens om ett kompletterande studiestöd som kan ge ytterligare upp till 24 850 kronor i månaden. Det är samma siffror som övriga sektorer har i sina avtal.

Precis som parterna på den övriga arbetsmarknaden har facken inom statlig sektor och Arbetsgivarverket kommit överens om att arbetsgivaren kan skjuta på denna typ av studieledighet i två år, utifrån vissa kriterier.

– Det handlar om att säkerställa verksamheten, säger Åsa Erba Stenhammar.

Anställda kommer att kunna ansöka om omställningsstudiestöd från och med 1 oktober i år. Ansökningen sker via omställningsorganisationerna, för det statliga området är det Trygghetsstiftelsen. Stiftelsen utreder och lämnar rekommendationer till Centrala studiestödsnämnden, CSN, om vilka personer som ska få stöd. Det slutliga beslutet tas av CSN.

Trots att Trygghetsstiftelsen får ett utvidgat ansvar i och med den nya lagstiftningen och det nya avtalet så förblir de statliga arbetsgivarnas avgift till omställningsorganisationen densamma, enligt överenskommelsen. På både den privata och kommunala sidan har parterna enats om att arbetsgivarorganisationerna, via arbetsgivarna, ska betala en högre avgift för att finansiera det kompletterande omställningsstudiestödet.

– Vi är överens med Arbetsgivarverket om att Trygghetsstiftelsen är bra finansierad som det är och att det finns utrymme för omställningsstudiestödet, säger Åsa Erba Stenhammar.