Myndigheternas regler för flextid skiljer sig åt
Även om de flesta statligt anställda har flextid varierar reglerna för flexen stort mellan myndigheterna. Fackliga företrädare varnar också för att flex används när anställda i stället borde få övertidsersättning. ”Vi får ständigt informera om det”, säger Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.
En lista över myndigheternas flextidsramar finns i slutet av artikeln.
Publikt har ställt frågor till 39 statliga myndigheter om deras arbetstider. De allra flesta tillämpar flextid, men det är stora skillnader vad gäller vilket tidspann som medarbetarna kan flexa inom.
Kammarkollegiet svarar att den enda begränsningen är att merparten av arbetstiden ska förläggas under kontorets öppettider, klockan 8–16.30. På Bolagsverket går det däremot inte att flexa längre än till klockan 18. Detta beror enligt myndigheten på att verksamhetssystemen stänger vid en viss tid på kvällen.
På Länsstyrelsen i Östergötlands län har den dagliga flextiden begränsats av arbetsmiljöskäl, förklarar HR-chefen Suzi Pergel.
– Vi har historiskt haft en hög arbetsbelastning som en faktor att ta hänsyn till, och vi tycker inte att man ska arbeta före 7 på morgonen och efter 19 på kvällen. Vi försöker också se till att man tar ut sin flextid i nära anslutning till att den arbetats in, säger hon.
Flera myndigheter tillåter dock flex mellan klockan 6 på morgonen och 21 på kvällen, och på Länsstyrelsen i Norrbottens län går det att arbeta ända till klockan 22.
På Försäkringskassan har personalen sedan gammalt möjlighet att flexa även på helger. Den centrala arbetsmiljökommittén på myndigheten följer regelbundet upp hur flexen används. Enligt Leif Höök, tillförordnad HR-direktör på Försäkringskassan, är det dock ”praktiskt taget ingen” som arbetar på helgen. STs avdelningsordförande Thomas Åding säger att helgflexen härrör från en tid då grupper av anställda hade schemalagt helgarbete.
– På de flesta ställen fungerar det bra, men det hänger på att chefen har koll. Framför allt under pandemin märkte vi att fler anställda såg hela dygnet som möjlig arbetstid. Det måste tydliggöras, säger Thomas Åding
”Vi påpekar att flexen är till för arbetstagaren, en möjlighet. Den är inte till för att lösa arbetsuppgifter som inte får plats i en 40-timmarsvecka.”
Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.
Han berättar att det främst är två frågor som medlemmarna brukar ställa angående flextiden. Den ena är hur de ska göra när chefen nekar dem att flexa – på Försäkringskassan, liksom på de flesta andra myndigheter i Publikts enkät, är flexarbete bara möjligt om verksamheten tillåter det.
Den andra frågan gäller gränsdragningen mellan flextid och övertid. Ska en anställd som lastas på en stor mängd arbetsuppgifter lösa det med flexen eller kräva övertid? Där krävs ett ständigt pågående informationsarbete, säger Thomas Åding.
– Vi påpekar att flexen är till för arbetstagaren, en möjlighet. Den är inte till för att lösa arbetsuppgifter som inte får plats i en 40-timmarsvecka. Vi behöver också påminna chefer om det, att man antingen får beordra övertid eller prioritera om.
En del av myndigheternas anställda har förtroendearbetstid i stället för flextid. Det innebär att arbetstagaren själv får disponera sin arbetstid utifrån vad arbetsuppgifterna kräver vid varje tillfälle. Det innebär dock inte att arbetstagarna i genomsnitt ska arbeta mer eller mindre än den ordinarie veckoarbetstiden.
Publikts kartläggning visar att andelen anställda som har förtroendearbetstid varierar stort.
Länsstyrelsen i Östergötlands län har lägst andel anställda med förtroendearbetstid, endast 2 procent av personalen har ett sådant arbetstidsavtal. Även på det området hänvisar HR-chefen Suzi Pergel till vikten av att värna arbetsmiljön.
– Det är svårare för arbetsgivaren att ta sitt arbetsmiljöansvar när den anställde har förtroendearbetstid. Då ligger det mycket på den enskilde att bestämma när man ska ta sin återhämtning. Vi vill göra det gemensamt, säger hon.
På Länsstyrelsen i Östergötlands län är det bara chefer direkt under länsledningen som har förtroendearbetstid. En del andra chefer har efterfrågat en sådan lösning, men knappast vanliga medarbetare, säger Suzi Pergel.
På Länsstyrelsen i Norrbottens län är andelen anställda med förtroendearbetstid betydligt större, 24 procent. Förklaringen, säger HR-handläggaren Camilla Eriksson, är att vissa grupper, som naturbevakare och fältinventerare, behöver en friare arbetstid. Deras arbetsuppgifter är till stor del beroende av säsong och väder.
– Deras arbetstider är inte kompatibla med kontorsarbetstider, säger hon.
På Länsstyrelsen i Östergötlands län är dessa grupper i stället timanställda eller arvodesanställda.
”Medlemmarna tycker att det är svårt att ta ut sin lediga tid och få balans mellan arbete och fritid.”
Ingela Gångfeldt, avdelningsordförande för ST inom E-hälsomyndigheten.
Kommerskollegium erbjuder samtliga anställda förtroendearbetstid, vilket omkring hälften har nappat på. Hos E-hälsomyndigheten har alla förtroendearbetstid. HR-chefen Helena Wingemo tror att den stora flexibilitet det ger efterfrågas av medarbetarna och att det är positivt vid rekrytering.
STs avdelningsordförande Ingela Gångfeldt har en annan bild, och säger att det finns ett missnöje bland medlemmarna. Det hänger ihop med kontinuerlig hög arbetsbelastning och långa arbetsveckor, förklarar hon.
– Medlemmarna tycker att det är svårt att ta ut sin lediga tid och få balans mellan arbete och fritid. Jag tycker det är en korrekt analys av läget, säger Ingela Gångfeldt.
Hon berättar att man fackligt diskuterar möjligheten med ett nytt, uppdaterat, arbetstidsavtal. Cheferna behöver bli bättre på att planera verksamheten, säger hon, och se till att medarbetarna får balans i livet. Men först och främst behövs fakta på bordet om hur mycket de anställda faktiskt arbetar.
– Vi har ju ingen normalarbetstid, och arbetsgivaren har inte tillräcklig koll på arbetstidsuttaget. Vi behöver titta på hur det ser ut på riktigt.
E-hälsomyndighetens HR-chef Helena Wingemo medger att det finns en risk att medarbetare känner att de inte får tillfälle till återhämtning.
– Med förtroendearbetstid behövs en bra dialog. Den måste fungera.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
