Migrationsverket stressigast
I STs nya undersökning om medlemmarnas arbetsmiljö tycks Migrationsverket ligga i strykklass. Myndigheten toppar statistiken i fråga om upplevd stress, övertidsarbete och hög arbetsbelastning.
Omkring hälften av ST-medlemmarna på Migrationsverket drar enligt enkäten in på lunchen, jobbar övertid eller tar med arbete hem varje vecka. Lika många anser att det är stressigt minst halva arbetstiden, och hela 71 procent tycker att de har alldeles för mycket att göra. Det är betydligt högre än genomsnittet för ST.
På Migrationsverkets asylprövningsenhet i Flen säger arbetsplatsombudet Nedat Emini att den stora inströmningen av asylsökande från Irak inte har balanserats av en tillräcklig nyrekrytering av personal. I Flen har de 34 anställda omkring 2 000 ärenden i »balans«. Nu försöker man skapa ett andrum genom att stoppa nya ärenden, samtidigt som ett antal fall flyttats över till andra enheter.
Orealistiskt mål
– Pressen beror också på kravet på kortare handläggningstider och produktionskraven på varje anställd, säger Nedat Emini. Det är olika hur man tar det, men en del blir väldigt stressade.
Målsättningen är en handläggningstid på högst sex månader, och varje handläggare och beslutsfattare ska färdigställa fyra ärenden i veckan. De anställda ST Press talar med anser att sexmånadersmålet är orealistiskt.
– I början när vi fick veta målet var det bara overkligt. Nu känns det mest tråkigt att man redan när verksamhetsåret börjar vet att det är omöjligt att nå, säger assistenten Paula Valdes.
Slutat ta fikaraster
Handläggaren Christina Winter säger att hon inte längre tar fikaraster, och vid arbetsdagens slut noterar hon om det ligger mappar kvar på bordet.
– Då är jag här halv sju dagen därpå. Och jag har börjat ta med mig jobbet hem i tankarna, går och funderar på hur jag ska formulera en text.
Hon är orolig över kravet på fyra ärenden i veckan.
– Det ska föredras för beslutsfattaren, man ska skriva beslutet, ha en muntlig komplettering med sökanden, sammanfatta och skicka till biträdet. Allting måste klaffa. Man får inte ha en dålig dag!
Beslutsfattaren Kerstin Pettersson äter medicin mot högt blodtryck och har ibland huvudvärk på lördagsmorgnar. Hon tror dock att pressen är störst på handläggarna som ska förbereda besluten, och har noterat att deras underlag ibland inte är helt tillfredsställande.
– Personer som vanligtvis skriver väldigt bra beslut kan komma med något som man inte riktigt känner igen. Den muntliga delen kan gå för fort. Om handläggarna inte lyssnar ordentligt missar de följdfrågor.
I likhet med alla andra betygar Kerstin Pettersson den öppna, prestigelösa och hjälpsamma stämningen på arbetsplatsen. Men, säger hon, folk vakar över vilka ärenden de får och klagar över arbetsplatsträffar och andra möten som tar tid från produktionen. Exempelvis var bara åtta av de 34 anställda positiva när man talade om att införa handledning.
– Vi får höra många berättelser om tortyr och död, och rätt vad det är rinner bägaren över. Men man kanske tyckte att man inte har tid med handledning?
Vill ha större kostym
– Tveklöst är det ansträngt på sina håll, kommenterar Dan Eliasson, Migrationsverkets generaldirektör .
Enligt honom beror det både på inströmningen av asylsökande och svårigheter att rekrytera personal. Nu får asylprövningen mer resurser och enheterna ska ha högst 20 medarbetare. Att få bättre tillgång till chefen är en viktig arbetsmiljöfråga, enligt Dan Eliasson.
Så sent som 2006 sa verket upp personal, för att sedan växa kraftigt under 2007.
– Det är klart att vi i Migrationsverket gärna skulle se att vi hade en större kostym, som kan möta svängningar över tid, säger Dan Eliasson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
