Kriminalvården efterlyser mer frivård
De flesta som döms till fängelse får korta fängelsestraff på ett halvår eller mindre. Nu vill Kriminalvården att fler ska dömas till frivård hellre än korta fängelsestraff.
Av mer än 10 000 som dömdes till fängelse under 2017 fick mer än 7 000 personer ett fängelsestraff på sex månader eller kortare, redovisar Ekot.
Och utvecklingen har varit densamma de senaste femton åren. Mellan åren 2003 till 2017 har närapå 70 procent av de som döms till fängelsestraff fått ett straff på sex månader och kortare.
”Du kan fråga vilken kriminalvårdare som helst i hela världen, att ett kort fängelsestraff sällan gör någon skillnad när det gäller människors beteende. Kriminalvården har mycket större möjligheter att få effekt genom en frivårdsinsats, snarare än ett kort fängelsestraff”, säger generaldirektör Nils Öberg till Ekot.
Enligt Kriminalvården har flertalet av de dömda ett stort vårdbehov, men de korta fängelsetiderna är sällan tillräckliga för att påverka personernas beteenden så att de inte kommer att begå nya brott, vilket är myndighetens uppdrag.
Därför efterlyser Nils Öberg att fler döms till frivård, med en kombination av samhällstjänst och behandling under en längre tid i stället för de kortaste fängelsestraffen.
”Om man har ett livslångt problem bakom sig så är det inte realistiskt att tro att Kriminalvården kommer att fixa det på sju veckor. Straff i frihet i frivårdens regi är mera effektiv. Så jag skulle önska mig att man väljer den typen av straffpåföljder snarare än att döma ut korta fängelsestraff”, säger Nils Öberg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.