Kriminalvården begär kraftigt ökade anslag
Kriminalvården begär i sitt budgetunderlag ytterligare 800 miljoner kronor nästa år och kraftiga förstärkningar fram till 2028. Myndigheten räknar med en fortsatt kraftig expansion av antalet anstaltsplatser och en fördubbling av antalet anställda fram till 2034.
Kriminalvården begär att myndighetens anslag för nästa år ska öka med 800 miljoner kronor jämfört med vad som tidigare aviserats i budgetpropositionen. För 2027 begär myndigheten en ökning med 1,6 miljarder kronor, och för 2028 en ökning med 5,8 miljarder kronor.
I anslutning till budgetunderlaget har Kriminalvården lämnat en kapacitetsrapport för perioden 2026–2034 till regeringen. Kriminalvården planerar för en fortsatt expansion fram till år 2034. Myndigheten räknar med att antalet platser i häkte och anstalt nästan tredubblas, från dagens 11 000 platser till 29 000. Även frivården och transportverksamheten behöver växa.
”Vi har arbetat mycket intensivt de senaste åren. Dels för att hantera platsbehovet på kort sikt, dels för att Kriminalvården på längre sikt ska vara rustad att kunna utföra sitt samhällsviktiga uppdrag”, kommenterar Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren myndighetens rapport i en text på myndighetens sajt.
Kriminalvården konstaterar att merparten av de kriminalpolitiska reformer som aviserats i det så kallade Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna ännu inte är beslutade. Det gör det svårt att förutse hur kapacitetsbehovet kommer att utvecklas. I rapporten redovisar Kriminalvården flera möjliga scenarier, men de innebär alla ett kraftigt ökat behov av nya häktes- och anstaltsplatser under de kommande tio åren.
Såväl inom frivården och transportverksamheten som inom häkte och anstalt kan personalstyrkan enligt myndigheten komma att fördubblas. Totalt beräknas antalet anställda öka från 16 000 till 33 000 under den kommande tioårsperioden.
Att antalet anställda inte ökar i samma takt som antalet platser beror enligt Kriminalvården främst på att den totala förmågan att rekrytera kommer att innebära en begränsning. Bemanningstätheten förutsätts därför minska med i genomsnitt 30 procent, vilket enligt Kriminalvården ställer krav på utveckling av digitala arbetssätt som underlättar den klientnära personalens arbetsuppgifter.
Att intagna delar rum är numera regel, och möjligheterna att öka antalet platser på det sättet är enligt Kriminalvården i stort sett uttömda. Därför kommer nya och utbyggda anstalter att behövas under de kommande åren.
I utbyggnadsplanen fram till 2034 finns omkring 45 pågående fastighetsprojekt, och cirka 30 projekt där möjligheterna att bedriva kriminalvård utreds.
”För att vi ska klara vårt grunduppdrag, och kunna ta emot alla häktade och dömda, är det angeläget att platsbehovet inte överstiger vår kapacitet. Därför behövs också åtgärder som kan minska platsbehovet, som att utöka användningen av fotboja”, understryker Martin Holmgren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.