Departementets agerande får kritik
När läkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus anklagades för att ha orsakat ett barns död meddelade utbildningsdepartementet att hon ”inte fick delta i sammanträdena” i den nämnd regeringen utsett henne till. Företrädare för oppositionen ifrågasätter agerandet.
Den 21 oktober i år friades narkosläkaren i Solna tingsrätt. Fallet har ända sedan hon häktades i mars 2009 fått mycket stor uppmärksamhet.
Narkosläkaren var en av ledamöterna i etikprövningsnämnden i Stockholm. Etikprövningsnämnderna ska göra etiska ställningstaganden och skydda respekten för människovärdet vid forskning. Ledamöterna utses genom regeringsbeslut efter att utbildningsdepartementet tagit fram förslag på namn.
När anklagelserna om att narkosläkaren påskyndat den för tidigt födda flickans död riktades mot narkosläkaren hörde departementet av sig, berättar narkosläkaren i en intervju i Läkartidningen:
– Jag blev uppringd av utbildningsdepartementet, som sa att jag inte fick delta i sammanträdena som hålls regelbundet. Jag bad att få skriftligt på det, men det fick jag inte. Utbildningsdepartementet sa att de inte vill ha KI:s namn nedsvärtat, säger hon till Läkartidningen.
Den som ringde narkosläkaren var rättschefen på departementet, Charlotta Abrahamsson.
Ordföranden för etikprövningsnämnden i Stockholm, Olof Forssberg, bekräftar att samtalet från utbildningsdepartementet ägt rum:
– Det stämmer att läkaren blev uppringd. Jag delar inte den bedömning som de gjorde. Jag ansåg att vi inte skulle vidta några åtgärder före en dom fallit, säger Olof Forssberg till ST Press.
Efter påtryckningarna från departementet valde ändå narkosläkaren att inte delta i nämndens arbete.
ST Press har sökt Charlotta Abrahamsson utan resultat. Men Elin Boberg, pressekreterare på utbildningsdepartementet, bekräftar att departementet ingripit:
– Dåvarande forskningsministern, Tobias Krantz, statssekreteraren Peter Honeth och rättschefen Charlotta Abrahamsson kom tillsammans fram till att detta var det vettigaste. Det fattades inget formellt beslut, men de gjorde bedömningen att det handlade om misstankar om ett så allvarligt brott att det var lämpligt att narkosläkaren avstod från att delta, säger Elin Boberg.
Olof Forssberg, som tidigare arbetat som lagman vid Svea hovrätt, tycker inte att ärendet hanterades på rätt sätt:
– Min uppfattning är att man är oskyldig till dess man är dömd. Det är regeringen som sitter på beslutet. Om de haft anledning till det kunde de entledigat henne, säger han.
Lena Hallengren (S) är vice ordförande för riksdagens socialutskott. Hon blir förvånad när hon får höra om departementets agerande:
– Ska ett uppdrag avslutas ska det inte ske genom ett telefonsamtal. Det är anmärkningsvärt om inte nämndens ordförande delar regeringens bedömning. Det borde i så fall vara ordföranden som vidtagit några åtgärder, säger hon.
Peter Eriksson (MP) är ordförande för riksdagens konstitutionsutskott:
– Det här låter märkligt. Jag vet inte om man kan kalla det för ministerstyre, men i princip är ministern ansvarig för allt det som görs av departementet. Får vi en KU-anmälan kommer detta att utredas, säger Peter Eriksson.
Narkosläkaren har efter den friande domen meddelat ordföranden i etikprövningsnämnden att hon nu bestämt sig för att lämna sitt uppdrag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
