De får betala priset för oenigheten
I USA får 800 000 federalt anställda stanna hemma från jobbet utan lön när myndigheterna håller stängt. Orsaken är att politikerna inte kunnat enas om en statsbudget.
Paul Sackerhar arbetat för miljödepartementet i USA sedan 1986. Hans jobb är att inspektera gasbehållare i New Yorks storstadsregion, för att garantera att de är säkra och att de följer federala regleringar. Sedan 1 oktober är han dock en av de 800 000 federalt anställda som blivit ofrivilligt permitterade, sedan delar av den federala statsapparaten tvingats stänga.
En ljummen höstmorgon i New York förra veckan demonstrerade Paul Sacker tillsammans med omkring trehundra medlemmar i fackförbundet AFGE, som representerar federalt anställda i USA, under parollen »Stoppa lockouten av statsanställda«.
Medan Jesse Jackson, erfaren politiker från demokraterna och aktivist i medborgarrättsrörelsen, höll ett passionerat tal om vikten av att omedelbart öppna statsapparaten igen, stod Paul Sacker bredvid scenen och höll i en skylt med texten »Vi vill tillbaka till jobbet«.
– Vi har försökt arrangera en sådan här demonstration sedan månadsskiftet, men det är svårt att organisera folk eftersom ingen är på jobbet och många inte ens har tillgång till sina telefoner och sin e-post, säger Paul Sacker.
Bakgrunden till krisen är att republikaner och demokrater i representanthuset inte kan komma överens i budgetförhandlingarna. Republikanerna har bland annat ställt krav på att stoppa all finansiering av demokraternas sjukvårdsförsäkringsreform, ett krav som demokraterna tycker är så orimligt att positionerna är låsta. I och med att det inte finns en godkänd budget stoppas utbetalningarna till de federalt anställdas löner.
På demonstrationen i New York var tonläget uppskruvat. Jesse Jackson jämförde republikanernas opposition mot sjukvårdsreformen, Barack Obamas största triumf som president, med den amerikanska Söderns försök att skilja sig från nationen USA under inbördeskriget på 1860-talet.
– De misslyckades när de försökte stoppa Abraham Lincoln och de kommer att misslyckas nu när de försöker stoppa Barack Obama, sade Jesse Jackson i sitt tal.
På kort sikt drabbas många av de 800 000 federalt anställda av försenade löneutbetalningar. Paul Sacker försörjer sin familj, med två barn, och han är nu orolig för att nästa lön ska försenas eller utebli. President Obama har lämnat besked om att samtliga statsanställda som permitterats från arbetet ska få retroaktiv lön när statsapparaten öppnar igen. Men även om den lagen klubbas i kongressen kan Paul Sacker tvingas vänta på sin lön tills en budget är godkänd.
– Jag kommer nog att klara mig, jag har sparkonton. Men många av dem som vi representerar i AFGE är ensamstående mammor som är beroende av varje löneutbetalning. För dem kan det bli riktig kris, säger Paul Sacker.
J David Cox, som är ordförande för AFGE, kommenterade läget i ett videoklipp på förbundets webbplats:
– Vår främsta prioritering är att få i gång statsapparaten igen så att vi kan återvända till våra arbetsplatser. Ingen ska kunna säga att den här krisen är löst innan varje federalt anställd har fått sin lön.
De flesta AFGE-medlemmar på demonstrationen var dock mest bekymrade över konsekvenserna av att statsapparaten inte fungerar. I amerikanska medier riktades först stor uppmärksamhet på att populära turistmål tvingats stänga, som Grand Canyon och Frihetsgudinnan. Men krisen får även mer drastiska konsekvenser när myndigheter inte kan göra sitt jobb. Den statliga myndigheten för sjukvård tvingades i förra veckan neka tio barn cancerbehandling. Den statliga myndigheten för stöd till bostadslån, som i vanliga fall står för 30 procent av USAs bostadslån, kan inte godkänna låneansökningar. Omkring 9 miljoner ensamstående föräldrar riskerar att inte få sitt statliga bidrag för att kunna köpa mat till sina familjer.
När statsapparaten stängde under vintern 1995 och 1996 kostade det USA drygt två miljarder dollar. Den här gången beräknas kostnaderna bli avsevärt högre.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
