60 procent sjukskrivna i onödan

RAPPORT2005-05-12

Nästan 60 procent av de sjukskrivna skulle kunna arbeta åtminstone deltid om de kunde påverka förhållandena på arbetsplatsen. Även långa väntetider inom sjukvården gör att många går sjukskrivna onödigt länge.

Enligt en nyligen gjord enkätundersökning bland sjukskrivna har nästan 60 procent svarat att de skulle kunna arbeta åtminstone deltid, bara de kunnat påverka sin arbetssituation – genom kortare arbetstid, anpassade arbetsuppgifter, lägre arbetstempo eller liknande. Och 16 procent uppger att de skulle kunna arbeta normal eller mer än normal arbetstid.

Bakom undersökningen står Riksförsäkringsverket, numera Försäkringskassan.

Rapporten nämner tänkbara förklaringar till att så många inte arbetar trots att de skulle kunna det: Dels är arbetsgivare inte beredda att anpassa arbetssituationen, dels saknas tillräckliga ekonomiska drivkrafter för sjukskrivna att börja jobba igen. Dessutom kan en del sjukskrivna behöva byta arbete, vilket är mycket svårt med nuvarande höga arbetslöshet och låga rörlighet på arbetsmarknaden.

Ett sätt att underlätta rörligheten är om individen under ett års tid kunde pröva ett annat jobb utan att förlora sin tidigare anställning, framhålls i rapporten. Där förs också ett resonemang om vad arbetsgivarnas ökade kostnadsansvar för sjukskrivning betyder. Å ena sidan talas bland annat om inlåsningseffekter på arbetsmarknaden – sjukskrivna vågar varken omskola sig eller byta jobb –, å andra sidan att arbetsgivaren kan komma att satsa mer på rehabiliteringsåtgärder eller på en förbättrad arbetsmiljö.

Av de heltidssjukskrivna anger 32 procent att de skulle vilja arbeta deltid på grund av nedsatt arbetsförmåga.

De långa väntetiderna inom sjukvården leder också till onödigt långa sjukskrivningar. Tre av tio sjukskrivna uppger att de väntar på utredning, specialistbesök eller behandling och 52 procent av dem som varit sjukskrivna längre än ett år har fått vänta på vård. Bland dem som väntat på behandling har 40 procent svarat att de hade kunnat arbeta hel- eller deltid under väntetiden om arbetssituationen anpassats efter deras förmåga.

Rapporten drar slutsatsen att många är sjukskrivna i onödan och att arbetsmarknadens sätt att fungera måste ändras, den måste bli mer flexibel och rörlig.

Kostnaderna för sjuskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning var drygt 100 miljarder 2004. Nya beräkningar från Försäkringskassan visar att statens framtida kostnader kan bli 650 miljarder kronor.

Fakta

Drygt 550 000 personer är idag förtidspensionerade och nästan 300 000 är sjukskrivna från sina arbeten. Andelen personer i gruppen 20–64 år som försörjdes genom sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning, var (omräknat i helårsarbetskrafter) 14 procent år 2004.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA