Statsmän som var gifta och hade barn kunde fram till 1974 ha större chans att behålla jobbet när turordningen för uppsägningar bestämdes.
Bild: Thinkstock
Statsmän som var gifta och hade barn kunde fram till 1974 ha större chans att behålla jobbet när turordningen för uppsägningar bestämdes.

Större frihet för myndigheter att gå runt turordningen

FÖRDJUPNING: TURORDNINGSREGLER2015-10-07

Vem står på tur? När arbetsgivaren skär ned gäller principen sist in-först ut för privatanställda. Men på myndigheterna har ledningen större frihet att välja vem som ska gå.

Lagen om anställningsskydd, las, bestämmer bland annat hur turordningen ska se ut när svenska arbetsgivare skär ned och säger upp personal. De som har längst anställningstid på en »driftsenhet« har förtur till de jobb som blir kvar, förutsatt att de har kvalifikationer för jobben.

Men statliga myndigheter är ett undantag. Där börjar man med att gruppera personalen utifrån »i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter«. Varje grupp blir en turordningskrets, och sedan bestäms turordningen inom varje krets utifrån anställningstid. Reglerna om det finns i ett kollektivavtal som delvis ersätter las, TurA-S, avtal om turordning för arbetstagare hos staten.

Hur kretsarna ser ut är inte givet på förhand, utan är en förhandlingsfråga mellan arbetsgivaren och det lokala facket. De tvister som kan uppstå handlar ofta om att facken anser att kretsarna är för snäva, eller riggade för att

bli av med vissa anställda. Det händer att en krets består av en enda person.

ST vann mål i Arbetsdomstolen

  • En av de få tvister om turordning som ST drivit till Arbetsdomstolen gällde en domstolssekreterare vid Arvika tingsrätt. Arbetsgivaren hade placerat henne i en egen turordningskrets och sagt upp henne på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren gjort fel och att hon hade jämförbara arbetsuppgifter med domstolssekreterare på en annan enhet. Tack vare sin långa anställningstid – 32 år – skulle hon ha fått behålla jobbet. Då hon redan var uppsagd fick hon i stället skadestånd.

Adeln satt säkert på statstjänsten

  • Övertalighet och turordning har inte alltid vållat huvudbry. Gustav II Adolf avgav 1611 en kungaförsäkran om att adeln skulle ha ensamrätt till höga tjänster i staten. Då infördes också en princip om oavsättlighet. Tjänstemannen kunde också sälja tjänsten till en efterträdare.

Så här kan det gå till

1 Arbetsgivaren informerar facken om en kommande »arbetsbrist«, vilket kan innebära brist på pengar snarare än brist på arbetsuppgifter.

Parterna förhandlar om möjligheterna till omplaceringar och pensionslösningar.

Parterna förhandlar om turordningskretsar.

4 Efter överenskommelse om kretsar fattar arbetsgivaren beslut om vilka som ska sägas upp utifrån anställningstid.

Vilka erfarenheter har du av turordningsreglerna?

Jerk Wiktorsson, STs avdelningsordförande, Trafikverket (där TurA-S gäller):

– Oftast har vi kunnat lösa övertalighet med naturlig avgång eller omplacering. Begreppet »i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter« är väldigt svårt. Ibland har vi varit oense, och det finns få vägledande domar.

Lotta Olsson, STs sektionsordförande, Sveriges lantbruksuniversitet (där TurA-S gäller):

– Det var ett enormt jobb med stora kretsar vid en omställning 1994–95, och sedan dess är arbetsgivaren lite rädd för tillsvidareanställningar. I dag skulle kretsarna bli mycket mindre, alla är så specialiserade.

Kristofer Björklund, STs vice avdelningsordförande, Postnord (där las gäller):

– Vår utgångspunkt är att alltid följa turordningsreglerna i las. Vi följer upp listor så att allt stämmer när det gäller anställningstid. Min uppfattning är att arbetsgivaren inte alltid uppskattar turordningsreglerna i las.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA