Nyanställdas löner väcker starka känslor

Det svider till i självkänslan. Sedan jobbar man vidare och glömmer av det.

Så kan det kännas för en mångårig, lojal medarbetare som ser en nyanställd komma in på nästan samma lön – eller högre. Den nyanställde kan ha lång akademisk utbildning, men behöver ändå läras upp.

En som upplevt det är Pernilla Ross, utredare på enheten för tidig bedömning på Försäkringskassan i Falun.

– De kommer direkt från skolan och klampar förbi oss som har erfarenhet. Jag förstår om folk blir irriterade, men orkar inte själv lägga krut på det, säger hon.

Pernilla Ross har lagt märke till en vanlig känsla, den av att vara förbisprungen.

På samma avdelning jobbar Oskar Sohlgren sedan 1 mars. Hans ingångslön ligger på samma nivå som Pernilla Ross lön, det vill säga 26 000 kronor. Ändå fick han gå ned i lön när han började på Försäkringskassan.

– Tidigare jobbade jag på ett bolag i Stockholm som sysslar med tredjepartslogistik. Lönen är lägre på Försäkringskassan, men man lever billigare här, säger Oskar Sohlgren.

Lön är knappast något man pratar om runt fikabordet på enheten för tidig bedömning.

– Det är lite hysch-hysch om det här med lön. När jag började gick jag förbi en del som arbetat här länge. Nu börjar jag själv betraktas som en gamling, skrattar Pernilla Ross.

Oskar Sohlgren gissar att han kom in ganska högt jämfört med andra, men att det är en liten bit kvar till dem som är gamla i gården.

– Det är upp till var och en att förhandla ingångslön. Själv utgick jag från min tidigare lön och gick ned en bit. Jag tycker att det är viktigt att kräva en respektabel lön. Det gäller även oss som är nya, säger han.

Om någon skulle vara avundsjuk på hans lön skulle Oskar Sohlgren inte ta åt sig.

– Nej, det är ju egentligen inte mitt utan arbetsgivarens ansvar, säger han.

Markus Grimborg är chef på enheten för intern service på Försäkringskassan i Falun. Han är medveten om att de nyanställdas löner kan sätta i gång känslorna.

– Visst kan det skapa osämja, men för mig handlar det om att få den person jag vill ha, säger han.

Facket har linjen att låga ingångslöner aldrig är bra. De måste korrigeras senare, och riskerar att belasta det allmänna löneutrymmet och därmed bromsa allas löneutveckling. Omvänt kan höga ingångslöner fungera som draglok för hela kollektivet. De bidrar till den totala lönesumman som löneutrymmet beräknas på. En hög lön kan också ge kolleger med samma arbetsuppgifter argument för en höjning.

STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar har respekt för att det ändå kan kännas jobbigt att passeras av nyanställda.

– Men man ska titta på det här strategiskt, som ett sätt att höja den egna lönen. Långsiktig rättvisa i stället för rättvisa här och nu.

Men även om alla tjänar på höga ingångslöner, hänger känslorna inte alltid med.

– Jag upplever inte höga ingångslöner som ett dilemma, men mina medlemmar gör det. Det gäller att skapa en förståelse för tänket att med bra ingångslöner får vi en dragkraft även för alla andras löner, säger Peter Karlsson, en av STs sektionsordföranden inom Försäkringskassan.

Just den här decemberdagen befinner han sig mitt i lönerevisionen på Försäkringskassan i Falun.

Det har blivit bättre, säger han, men fortfarande händer det att nyanställda kommer in på alltför låga löner.

– Vi får rådda med revisionspengar varenda gång för att rätta till låga ingångslöner, säger han och slår ut med händerna.

Försäkringskassan ligger fortfarande efter många andra myndigheter lönemässigt. Det har Pernilla Ross märkt.

– Jag kom hit från Kronofogden där jag hade varit kronoinspektör i 15 år. Då fick jag gå ned i lön med 300 kronor.

Det var för två år sedan. Hon tyckte att det kändes viktigt med förändring, och lönen var av underordnad betydelse. Nu bedömer hon försäkrades rätt till sjukpenning under de första 90 dagarna av sjukskrivning.

– 300 kronor är inte så mycket, men sedan dess har mina gamla kolleger på Kronofogden dragit ifrån med flera tusenlappar, säger hon.

Men alla nyanställda glider inte in på höga löner. En annan enhet vid Försäkringskassan i Falun, det nationella försäkringscentret för föräldrapenning, har nyligen nyanställt en hel grupp handläggare, på visstid.

Flera av dem fanns tidigare i huset som inhyrda från bemanningsföretaget Manpower. Till den gruppen hör Ida Emanuelsson. Hennes och hennes kollegers nya löner ligger ett par tusen kronor under de genomsnittliga handläggarlönerna. Det motiveras med att de inte ska jobba med hela föräldraförsäkringen, utan med antingen tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning.

De är nöjda med sina ingångslöner. Det är ett lyft med flera tusenlappar jämfört med Manpower.

Ida Emanuelsson har pratat lön med några som varit anställda tio till femton år.

– Jag fick intrycket att de inte tjänar särskilt mycket mer än oss.

Skillnaden borde vara större, tycker hon.

– De har ju så mycket mer erfarenhet, säger Ida Emanuelsson.

Thomas Åding, vice ordförande i STs avdelningsstyrelse, tycker att de låga ingångslönerna är ett problem. En förklaring till att de är så låga är att en del lokala chefer har mycket små ramar att röra sig inom, tror han.

– När man pratar med rekryterande chefer runt om i landet så är de rädda för att dra på sig höga lönekostnader.

Men Thomas Åding tror att den höga personalomsättningen har blivit en väckarklocka. Arbetsgivaren börjar också se problemet, menar han.

– Folk som är relativt nyanställda går efter kort tid över till andra myndigheter – Kronofogden, Skatteverket. Det har blivit en oönskad personalomsättning. Särskilt i storstadsregionerna där den legat på långt över 30 procent. Då är det svårt att upprätthålla en bra produktion.

Peter Karlsson bekräftar det Thomas Åding säger:

– På enheten för tidig bedömning anställdes tjugotalet nya för två–tre år sedan. Många av dessa har nu lämnat Försäkringskassan.

Karin Svensson, som arbetar på enheten tillsammans med Pernilla Ross och Oskar Sohlgren, tror att lönen är en bidragande orsak.

– Visst spelar den roll, men sedan är det också arbetsuppgifterna, naturligtvis. Att de kanske inte riktigt motsvarade vad den anställde hade tänkt sig, säger Karin Svensson.

– Arbetsgivaren ställer krav på akademisk utbildning. Det vill de arbetssökande ha betalt för, säger hon.

Ett av få tillfällen då den enskilde och arbetsgivaren enas om en lön utan att facket får vara med är när en nyanställd får sin ingångslön. Men enligt kollektivavtalet har ST rätt till information om nya löner och kan begära förhandling.

ST förhandlade särskilt för gruppen som kom från Manpower.

– Där hade vi absolut en påverkan, säger Peter Karlsson.

I grund och botten borde fack och arbetsgivare ha ungefär samma intressen vad gäller ingångslöner, tycker de förtroendevalda runt bordet på fackexpeditionen.

– Försäkringskassan har gått ut med att man vill vara en attraktivare arbetsgivare. Då brukar vi säga att det inte fungerar med så låga ingångslöner, säger Peter Karlsson.