Marschen in i parlamentet
Högerextrema NPD är fjärde största parti i den tyska delstaten Sachsens parlament. Det främlingsfientliga partiet försöker värva röster från både arbetslösa protestväljare och nynazister. Men budskapet går också hem hos välutbildade statstjänstemän.
Dresden, östra Tyskland, i januari 2005. NPD bjuder in till nyårsmottagning i det sachsiska parlamentet, med utsikt över floden Elbe och den klassiska Semperoperan. Partiets nyvalda parlamentariker och ett hundratal inbjudna gäster firar framgångarna i höstens delstatsval. Kravet på fler poliser, färre utlänningar och ökat barnbidrag till etniska tyskar gav partiet 190909 röster i valet – och 12 av delstatsparlamentets 124 mandat. I parlamentets foajé smattrar applåderna och champagneglasen höjs.
–Vi nationaldemokrater känner oss uteslutande förpliktade mot det tyska folket, inte mot ett multikulturellt samhälle upprättat på tysk mark! utropar nyvalde parlamentsledamoten och NPDaren Holger Apfel och hälsar högerextrema kamrater från hela Tyskland välkomna.
Målet är regeringens platser
Tysk TV är på plats för att dokumentera den historiska festen. För första gången sedan 30-talet har ett högerextremt parti fått så många röster i östra Tyskland – från 1,4 procent i valet 1999 till 9,2 procent 2004. Flest röster fick konservativa CDU, följt av gammelkommunistiska PDS och socialdemokratiska SPD. Men mellan NPD och SPD skiljde bara 13 529 röster, med följd att NPD fick ett mandat mindre än SPD. För att möta hotet från NPD har SPD och CDU bildat en koalitionsregering.
–Mina damer och herrar, vårt mål är att en gång sitta på regeringens platser, utropar NPD-aren Uwe Leichsenring på tyska TVs ljudupptagning från nyårskalaset.
Alla högerextremister har nu förflyttat sig in i själva plenisalen. På bänkar som normalt är reserverade för andra partier sätter sig NPD-folk. Några har demonstrativt tagit plats på delstatsregeringens stolar. För NPD är det en symbolhandling av stor betydelse.
–Jag minns den där januaridagen med en känsla av triumf, säger NPDs talesman Holger Szymanski idag, fyra månader senare. Det här var bara början. Vårt mål är makten i Sachsen.
Ett par kilometer från parlamentet ligger inrikesministeriet. Här arbetar Evelyn Dittberner som fackordförande på heltid. Hon tillhör förbundet Verdi, en motsvarighet till ST, och är djupt oroad över NPDs framgång.
60 år sedan krigsslutet
–Jag är förskräckt över att detta sker nästan exakt 60 år efter nazismens fall, säger hon.
Västa tänkbara scenario för Verdi är att NPD stärker sin ställning i valet 2009. Då finns risken att NPD-företrädare axlar rollen som arbetsgivare för alla delstatligt anställda.
–Det skulle innebära slutet på allt fackligt arbete, åtminstone i nuvarande form. NPD ogillar både fackförbund och dagens form av demokrati, säger Evelyn Dittberner.
–Vi har i princip inget mot fackförbund, kontrar NPD-talesmannen Holger Szymanski diplomatiskt. Men vi är emot att facket låter sig missbrukas för politiska syften. Exempelvis att fackliga företrädare också är aktiva politiker inom SPD. Politiseringen av facket är något som vi kan behöva se över i framtiden.
Högst politisk prioritet har dock inte facket, utan alla arbetslösa utlänningar som lever i Sachsen. NPDs mål är att de ska lämna delstaten för gott. Därför vill NPD inrätta ett nytt ämbete, kallat »Ombudsmannen för utvandring«.
–Vi är beredda att betala invandrare för att de ska återvända hem, framförallt de vietnameser som kom hit under DDR-tiden. Tar de inte emot erbjudandet frivilligt, får vi kanske lösa frågan lagstiftningsvägen. Men de som har jobb och kan försörja sig utan bidrag är välkomna att stanna, förklarar Holger Szymanski.
Däremot ska inga invandrarföreningar eller sammanslutningar längre få delstatliga bidrag till sin kulturella verksamhet. Enligt Holger Szymanski ska bidragen uteslutande gå till tyska kulturföreningar, som främjar tysk folkmusik och gamla tyska traditioner.
–NPD är ju ett nationalistiskt parti, säger han.
Statstjänstemän dras till NPD
Partiets politiska budskap går särskilt hem hos lågutbildade arbetare och arbetslösa. Merparten av NPDs väljare är män i åldrarna 18 till 60 år och kvinnor mellan 18 och 24. Däremot inte män som upplevt krigs- eller nazitiden. Inte heller äldre eller medelålders kvinnor. Gemensamt för partiets väljare är krav på jobb och ett stort missnöje med den rödgröna Berlinregeringens kraftiga sociala nedskärningar (Se ST Press 4/2005).
Men NPDs politik lockar även en annan typ av väljare – välutbildade statstjänstemän och kvinnor. Den gruppen beräknas uppgå till cirka fyra procent av väljarkåren. Allt enligt en undersökning som gjorts av tyska radion MDR.
–Om siffrorna stämmer, så har vi NPD-sympatisörer inom delstatsförvaltningen, säger Evelyn Dittberner i Verdi. En förklaring till sympatierna kan vara att NPD kräver mer resurser till polisen. På så sätt säger sig partiet vilja bekämpa växande kriminalitet. Men faktum är att fler poliser är en förutsättning för att NPD ska kunna genomdriva sin politik. Exempelvis massutvisning av utlänningar.
Frågan är vad som är orsaken till NPDs framgång i Sachsen. Förutom i parlamentet finns partiet representerat i ett stort antal kommunfullmäktigeförsamlingar längs hela gränsen till Tjeckien. Röstsiffrorna ligger uppåt 20 procent.
NPD lägger all kraft i Sachsen
–En förklaring till partiets frammarsch är ett berättigat missnöje med dagens politiker, säger Cornelius Weiss, ålderspresident och socialdemokratisk ledamot av parlamentet. Vi säger inte alltid sanningen, utan lovar väljarna mer välfärd och bättre liv. I själva verket vet vi att jordens resurser är begränsade och att alla måste hjälpas åt att spara. Samtidigt tillåter vi politiker att de rika blir rikare - och de fattiga fattigare. Dessutom föregår vi inte alltid själva med gott exempel, när det gäller att dra åt svångremmen. Allt detta utnyttjar NPD skickligt i sin propaganda.
En annan förklaring är att NPD helt koncentrerat sin politiska kraft på Sachsen. Exempelvis har NPDare från västra Tyskland flyttat hit. Målet är att skapa en politisk språngbräda till andra delstater i forna DDR.
–Här är arbetslösheten högst och här saknas en demokratisk tradition, förklarar Cornelius Weiss. Vi har inte haft fria val mellan 1933 och murens fall 1989. Folk är uppvuxna med svart-vita propagandabudskap. Det är en bidragande orsak till varför nästan 35 procent av väljarkåren i delstatsvalet röstat på totalitära partier som NPD och kommunistiska PDS. Det gör mig djupt bedrövad.
De båda extrempartierna skiljer sig dock i sin syn på utlänningar. Medan PDS är för ett mångkulturellt samhälle, så är NPD främlingsfientligt. Det visade sig särskilt i februari i år. När Sachsens parlament höll en tyst minut för Förintelsens offer tågade NPD-fraktionen ut ur salen i protest. Samtidigt försäkrar NPD-talesmannen Holger Szymanski att partiet inte är antisemitiskt.
Vill helst inte prata om Hitler
–Hitler gjorde många bra saker som att skapa arbete och åstadkomma social trygghet. Men att förfölja judar och starta krig var fel. Det ledde ju till Tysklands undergång. Mer vill jag inte säga om nazitiden. NPD blickar framåt, inte bakåt.
Frågan är känslig för NPD. Partiet vill blidka arbetslösa protestväljare, men också öppet nynazistiska väljare. För att inte skrämma bort någondera undviker partiet Hitlertemat.
–Men på den sachsiska landsbygden är läget ett annat, förklarar socialarbetaren Markus Kemper som tillhör ett mobilt team med uppdrag att stötta offer för högerextremt våld.
Längs gränsen till Tjeckien har NPDs öppet nazistiska väljarbas skapat så kallade »nationellt befriade zoner«. Det kan vara allt från ungdomsgårdar och kaféer till busshållplatser eller pendeltågsstationer. Platserna bevakas av unga högerextremister, med syfte att skrämma bort utlänningar och oliktänkande.
Polisen står maktlös
–Visserligen räcker högerextremisternas makt ännu inte till för att ta över parlamentet. Men den räcker till för att ta kontroll över en busshållplats eller ett kafé. Den som inte håller sig undan kan i värsta fall bli misshandlad, säger Markus Kemper.
I regel står polisen maktlös inför bildandet av »nationellt befriade zoner«. Byarna längs gränsen är svårtillgängliga och närpolisstationerna nedlagda. Dessutom kan en polispatrull på två man knappast hantera en grupp på 10 till 15 skinheads som utropat en plats till »nationellt befriad zon«.
–Det händer också att nynazister samlas i byarna för olagliga fackeltåg till minnet av Adolf Hitlers födelse. Även NPD-folk misstänks vara inblandade. Men innan polisen ens hinner dit är alla borta. Allt är mycket välorganiserat. Få bybor vågar vittna om vilka som deltagit, säger Markus Kemper.
Officiellt vill NPD ogärna diskutera »nationellt befriade zoner«. Det är lika känsligt som nazitemat. Eller som Holger Szymanskis svenskbördige NPD-kollega och arbetskamrat Per Lennart Aae uttrycker saken:
–Skriv att vårt mål är att skapa ett folkhem, efter gammal svensk modell. Det är ju vad vi ytterst vill åstadkomma.
Försök att förbjuda partiet misslyckades
Den röd-gröna regeringen i Berlin ville förbjuda NPD år 2000. Anledningen var att partiprogrammet stod i strid med den tyska författningen. Frågan hamnade i den tyska författningsdomstolen. Men år 2002 avskrevs förbudsfrågan. Det visade sig att tyska Säpo, Författningskyddet, hade låtit slussa in hemliga agenter i NPD. Agenterna misstänktes för att aktivt ha påverkat NPDs politik. Därmed kullkastades planerna på ett partiförbud.
Idag har NPD rätt till skattefinansierat partistöd i förhållande till sina mandat i Sachsens parlament. Något som väntas stärka partiet inför valet 2009.