Hoten mot rättvisans tjänare

»Du ska ge fa-an i att skicka papper till mig. Jag ska stycka dig och det finns många ställen att gömma ett kvinnolik på. Nu är du rädd, va! Det ska du vara för jag kommer att knäppa dig.«

Minnet av den hotfulla mansrösten gör Doris Lau upprörd än i dag och hon har svårt att tala om det.

Det var för över två år sedan som hon väcktes mitt i natten av att telefonen ringde. Yrvaken tog hon telefonluren och hörde mannen rabbla upp både hennes personnummer och adress och uttala hotet.

Hade sitt barnbarn hos sig

Doris Lau blev skräckslagen. När hon tände lampan fortsatte mannen: »Jag ser att du tänder lampan«.

– Det blev särskilt traumatiskt eftersom jag hade mitt åttaåriga barnbarn hos mig. Även hon väcktes av telefonen. Hon måste ha hört något av vad mannen sade, för hon undrade om det var någon som ville mig något illa.

Mannen ringde upp fem gånger samma natt. Hans hot var direkt kopplat till Doris Laus arbete som domstolssekreterare vid Göteborgs tingsrätt. Hon hade aldrig träffat honom men undertecknat och skickat honom handlingar i ett mål som rörde honom.

Polisen kopplades in, det blev telefonavlyssning och en påfrestande period följde för Doris Lau. I efterhand har hon fått veta att en främmande person försökt få fram hennes personnummer genom hennes kollega.

Jobbet tryggaste platsen

– Jag gick hos psykolog i ett halvår efteråt på arbetsgivarens bekostnad. Det som var särskilt jobbigt var att arbetet länge kändes som den enda trygga platsen för mig. Först det senaste halvåret har jag känt trygghet hemma, berättar Doris Lau. Det dröjde också länge innan jag kunde svara i telefon och arbeta i rättssalen.

Mannen greps så småningom och dömdes till fängelse. Det visade sig att han också tidigare varit dömd för både misshandel och hot mot tjänsteman.

Så vitt Doris Lau vet är hon den enda domstolssekreterare i Göteborg som utsatts för något liknande och på tingsrätten har man sett mycket allvarligt på händelsen.

I den mån hot och attentat förekommer riktas de i regel mot åklagare och det är mycket ovanligt att en domstolssekreterare drabbas. Det säger man på myndigheten Domstolsverket, domstolarna och STs avdelning inom Sveriges Domstolar.

Domstolsverket har låtit göra personalenkäter som visar att få anställda känner sig hotade på jobbet, och det gäller alla personalkategorier. Ännu färre har angett att de utsatts för våld.

Byggt för säkerhet

Ett besök på Södertörns tingsrätt utanför Stockholm bekräftar den här bilden. Södertörns tingsrätt, som startade sin verksamhet för ett år sedan, ligger i det helt nybyggda tingshuset, nära Flemingsbergs station.

Det första besökaren ser innanför entrén är den stora, luftiga receptionen, där sex registratorer och fyra vaktmästare, som också är utbildade ordningsvakter, arbetar. Ingen obehörig kommer in i receptionen som är låst och avskärmad med glas. Vill en besökare tala med någon anställd vid domstolens avdelningar kallas den personen hit.

– Vi har en jättebra lokal som inger trygghet och vi är många som jobbar här, säger registrator Kristina Andersson.

Det är något helt annat än på Huddinge tingsrätt, där hon arbetat i omgångar, senast från 1983. Där låg receptionen på femte våningen, vilket innebar att människor kunde irra omkring länge i byggnaden innan de kom rätt. Kontrollen över vilka som kom in var också bristfällig.

– Där var jag med om en dramatisk händelse, då en person försökte knivhugga en domare, berättar hon.

Här har hittills inget alarmerande inträffat, möjligen kan människor vara otrevliga i telefonen. Men hotad har Kristina Andersson ändå aldrig känt sig.

– Det har hänt att folk varit hotfulla eller stökiga i rättssalen, men det har varit få gånger, säger domstolssekreteraren Åse Magnussen som är protokollförare under förhandlingarna i rättssalen.

Kollegan Louise Nöjdberg instämmer. Båda har deltagit i kurser om hur de ska hantera hot på telefon och hur de ska agera vid bombhot.

– Men hot är inget jag tänker på dagligen. Det känns tryggt att arbeta här, säger Åse Magnussen.

Carina Andersson är beredningssekreterare och har många kontakter med människor. Varje gång hon skickar ut en kallelse eller andra handlingar till berörda i något mål kommer hennes namn och direktnummer automatiskt med.

– Ibland känns det lite obehagligt att vara så utpekad, tycker hon. De som ringer säger »hej, Carina« och det kan bli för personligt. Dessutom kan det vara personer med ett långt brottsregister bakom sig.

På hennes enhet har man diskuterat om åtminstone direktnumret kan utebli och frågan ska tas upp i samverkansgruppen. I övrigt känner sig också Carina Andersson trygg i jobbet på tingsrätten.

En domstol är öppen för allmänheten och bör vara lättövervakad av säkerhetsskäl. På Södertörn löper långa korridorer, som ger god överblick och har kameraövervakning, längs hela huset och i två våningsplan.

Fyra ingångar

Jämfört med Södertörn var de gamla tingsrätterna mindre och på väg till reception och rättssal måste de anställda möta allmänhet och häktade. På Södertörns tingsrätt är det problemet bortbyggt.

– Vi har hög säkerhet på Södertörns tingsrätt, säger tingsrättens chef, lagman Alf Andersson. Huset är byggt så att domare, åklagare och nämndemän aldrig träffar en frihetsberövad förrän i rättssalen.

De 26 salarna – förhandlingssalar och förberedelserum – ligger åtskilda från personalens arbetslokaler och de häktade förs direkt till rättssalen genom en särskild passage från det närbelägna polishuset.

– En modern rättssal ska ha fyra ingångar – en för åhörare, en för åklagare, en för rätten och en för frihetsberövade. Rättssalarnas dörrar är alltid låsta och låses upp från rättens bord, säger Thomas Östman.

Han är säkerhetschef med övergripande ansvar för Södertörns, Stockholms, Solna, Attunda och Nacka tingsrätter. Varje rätt har också en lokal säkerhetsansvarig.

Till Thomas Östmans uppgifter hör att utbilda personal i säkerhetsfrågor och att göra hotbildsanalyser, ofta i samarbete med åklagare och polis.

Exempel på hotbilder som diskuteras är om det finns risk för fritagning eller hot mot någon i samband med rättegången; om bråk kan uppstå mellan kriminella eller ungdomsgäng; om det är fråga om hedersrelaterade eller känsliga familjemål.

När högsta säkerhet krävs används säkerhetssalen i bottenvåningen, där åhörare och parter är åtskilda av en glasvägg. Åhörarna måste också passera en båge med metalldetektor.

Ungefär ett mål per månad hålls i säkerhetssalen som, tillsammans med två säkerhetssalar på Stockholms tingsrätt, ska täcka Svea Hovrätt och tingsrätter i mellersta Sverige.

– Incidenterna har ökat något men hittills har vi varit förskonade från allvarliga händelser, säger Thomas Östman.

Misstänkta hot mot vittnen

På Göteborgs tingsrätt, där Doris Lau arbetar, har man liknande erfarenheter. Men sedan millennieskiftet har antalet mål som är relaterade till kriminella motorcykelgäng blivit fler och då har även hotbilden ökat.

– Särskilt för vittnen som kan känna sig hotade, berättar Mikael Sandh, säkerhetsansvarig på Göteborgs tingsrätt. I varje fall kan man misstänka det. Ofta har vi haft säkerhetskontroll under de rättegångarna och poliser har funnits både utanför och inne i byggnaden.

I Göteborg hålls varje år mellan 50 och 60 förhandlingar med särskild säkerhetskontroll. Då kontrollerar man enbart dem som går in i rättssalen, medan allmän säkerhetskontroll omfattar alla personer som går genom domstolens entrédörr.

– Allmän säkerhetskontroll har vi hittills haft vid två mål som rörde mc-gäng och ett angående EU-kravallerna, säger Mikael Sandh. I vår ska vi ha ett fjärde – också det gäller mc-gäng.

Brottsmålen hålls i rådhuset, som inte är bra säkerhetsmässigt, men nu håller man på att bygga en ny domstol som ska vara klar vid årsskiftet 2009– 2010.

– Den blir hypermodern. Med hiss kan man nå tio rättssalar direkt från häktet och där kommer det också att finnas fyra säkerhetssalar under jord, säger Mikael Sandh.