Hon lär studenterna källkritik
Christina Brage, bibliotekarie vid Linköpings universitet, fick tillsammans med en kollega pris för bästa konferensbidrag vid senaste världskonferensen om utbildning och informationssystem, EISTA.
Grattis till utmärkelsen! Hur reagerade du?
– Jag blev väldigt överraskad, men vi hade fått ganska höga poäng redan på det abstract som vi skrev inför konferensen.
Vad hade du och din kollega Eva-Sofia Svensson skrivit om?
– Vi beskrev hur vi arbetar tillsammans med fakulteterna och lärarna för att göra studenterna till kompetenta informationssökare. Samarbetet är ganska tätt, och jag själv arbetar inte som vanlig bibliotekarie utan sitter på den tvärvetenskapliga institutionen Tema.
Vad gör ni mer konkret?
– Vi deltar med föreläsningar om informationssökning och även i examinationer. Inom medicin kan man exempelvis få i uppgift att söka i litteraturen om en patient med vissa symptom.
Ni säger att studenterna ska söka med ett kritiskt öga.
– Ja, de behöver lära sig en hel del källkritik. Studenterna är vana att handskas med knapparna på datorn, men inte med det som finns på skärmen. De är ofta för godtrogna, tar de första träffarna och går på det. Det blir lite tufft när de ska skriva uppsatser och vi tjatar om vetenskaplighet.
– Plagiering är också ett växande problem i akademin. Många tror att allt som finns på nätet är fritt. Vi ger studenterna verktygen att undvika plagiat och att citera på ett riktigt sätt.
Vad tycker studenterna om den utbildning du ger dem?
– Jag får väldigt bra respons! I början kan de tycka att det är bökigt att söka i databaserna, men sedan blir de nöjda. De inser att det ger mer credit att använda auktoritativa källor.
Laddar du för nästa konferens nu?
– Jag har fått inbjudan till en konferens i Georgia, men jag var tvungen att tacka nej eftersom den kostade för mycket. Det finns inga fonder att söka från, vi hamnar lite mellan stolarna. Men det är ju möjligt att vår »best paper« kan göra det lättare
att få stöd från universitetet.
– I så fall skulle jag presentera en ny undersökning som jag
genomför just nu. Vi har tittat på vad studenterna egentligen gör på biblioteket. Det visar sig att många ägnar sig åt grupparbeten. Det handlar om pedagogiska förändringar som kräver ytor – men biblioteken är kanske inte byggda för det. Ljudnivån har ökat alldeles förskräckligt!
Biblioteken har förändrats radikalt sedan du började på sjuttiotalet.
– Ja, några av oss som varit med länge är inne på fjärde generationens datorer. I början kunde jag skoja med studenterna och ha en bok gömd bakom datorn. När jag visade hur man sökte puttade jag ned boken på golvet och förklarade att »här kommer boken direkt ned till mig«. Så kan jag inte lura studenterna i dag.