Digitalisering utan tanke på offentlighetsprincipen
Principen om öppenhet hotas när Sverige anpassar sig till EUs nya dataskyddsförordning, skriver Journalistförbundets Jonas Nordling och Stephen Lindholm.
Målet som riksdagen satt upp är ambitiöst: ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Men en fråga tycks regeringen ha glömt – inte någonstans i regeringens ambitiösa digitaliseringsstrategi nämns offentlighetsprincipen.
Inte heller nämns den i direktiven till den utredning som ska ta fram ett förslag om hur den nya digitaliseringsmyndigheten ska se ut. Samtidigt möter offentlighetsprincipen på grund av digitaliseringen helt nya utmaningar.
I maj i år träder EUs nya dataskyddsförordning GDPR i kraft. Men redan innan de nya dataskyddsreglerna ens har börjat gälla har Journalistförbundet fått oroväckande signaler.
Hela Myndighetssverige arbetar just nu intensivt för att till maj klara av att hantera kraven i dataskyddsförordningen. I takt med att myndigheterna börjat se över sina rutiner för personuppgiftsbehandling har de också blivit mer restriktiva med att lämna ut handlingar digitalt.
Tryckfrihetsförordningen kommer visserligen formellt att ha företräde framför de nya dataskyddsreglerna. Problemet är att offentlighetsprincipen inte gäller digitala handlingar, utan bara pappershandlingar. Den som får svaret från en myndighet att uppgifter inte kan lämnas ut digitalt har ingenting att sätta emot.
När det gäller pappershandlingar finns det praktiskt taget ingen begränsning i möjligheterna att ta del av allmänna handlingar. Du har rätt att läsa dem på plats hos myndigheten. Du har rätt att få dem hemskickade mot en på förhand fastställd avgift.
Du kan till och med ta med dig en scanner för att få digitala kopior. Det är en fantastisk rättighet, som vi så klart värnar. Det paradoxala är att den som vill ta del av handlingar digitalt inte har någon motsvarande rätt till insyn.
Exakt hur liten är då rätten att ta del av handlingar digitalt? Journalistförbundet drev tillsammans med journalisten Anna Bubenko ett sådant ärende till högsta instans.
Fallet rörde en fråga som var av stor praktisk betydelse för journalisternas möjlighet att bevaka brottsligheten i Malmö. Polisen hade tidigare mejlat ut så kallade dygnslistor till journalister i Malmö. Dygnslistorna innehöll ärendenummer för varje
brott, vilket underlättade för den journalist som ville följa upp ett visst ärende. Nu menade Datainspektionen och Polisen att ärendenumret i sig var en personuppgift som på grund av polisdatalagen inte kunde mejlas ut.
Listor som mejlas ut rensas således på ärendenummer. Den som vill ha listor med ärendenummer hänvisas till att hämta ut listorna hos Polisen eller att få dem med posten.
Det är här problemen med dagens reglering kommer in. Kammarrätten som prövade ärendet konstaterade bara kort att det inte finns någon skyldighet att lämna ut uppgifterna digitalt.
Alltså kunde kammarrätten inte heller pröva frågan om huruvida Polisen har rätt i att det inte går att lämna ut ärendenummer när dygnslistorna mejlas. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd och det vi anade var ett faktum.
Poängen är alltså inte att det finns lagregler som gör att personuppgifter ibland inte lämnas ut digitalt, trots att journalister skulle önska det.
Poängen är att det över huvud taget inte finns några rättsliga möjligheter att få dessa regler prövade. Mot bakgrund av den stora förändring i hanteringen av personuppgifter som står för dörren är detta mycket allvarligt.
Under tiden återstår bara ett alternativ: att begära ut handlingarna i pappersform. Ironiskt nog har det visat sig vara det bästa sättet att få handlingarna digitalt.
Flera medlemmar i Journalistförbundet vittnar om att myndigheterna ändrar sig efter att medlemmen begärt att få handlingarna skickade med posten. Helt plötsligt går det bra att få handlingen digitalt.
Datainspektionen, som fått i uppdrag att garantera att GDPR efterlevs, har bett regeringen att få slippa följa offentlighetsprincipen gällande de incidentrapporter som enligt den nya lagen ska rapporteras in till myndigheten.
Redan nu görs alltså försök att nyttja GDPR för att försämra offentlighetsprincipen.
Sverige har världens bästa offentlighetsprincip. När vi nu också ska bli bäst på digitalisering måste offentlighetsprincipen vara med som en faktor i det arbetet. Justitieminister Morgan Johansson behöver driva på för att detta ska ske.
Annars är risken stor att vi blir världsbäst på digitalisering men sämst på offentlighet.
Jonas Nordling, ordförande för journalistförbundet
Stephen Lindholm, ordförande för journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
