Domstolarna

Landets tingsrätter tvingas ställa in en växande andel av landets redan schemalagda rättegångar, rapporterar SVT. Andelen rättegångar som ställs in och i stället skjuts fram har nästan fördubblats från 20 procent till 37 procent under coronakrisen. 

Den pågående försöksverksamheten med snabbare lagföring av brott ska byggas ut över hela landet, enligt ett beslut från regeringen. Från januari 2021 ska den finnas i alla polisregioner.

Regeringen vill kriminalisera spridning av bilder från rättegångar. I en proposition till riksdagen föreslås en skärpt lagstiftning i syfte att öka tryggheten hos målsägande och vittnen.

En handläggare vid Stockholms tingsrätt som åtalats för narkotikabrott avskedas efter beslut i personalansvarsnämnden. Nämnden anser att handläggaren förbrukat arbetsgivarens förtroende.

Två jurister i Göteborg har startat en organisation som kostnadsfritt ska hjälpa personer som anser sig oskyldigt dömda. Oskyldighetsprojektet är en ideell organisation efter en amerikansk förebild.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning som ska utreda ett starkare skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. I uppdraget ingår också att utreda möjligheterna för ett förbud mot medlemskap i terrororganisationer.

De anställda vid migrationsdomstolarna måste få en acceptabel arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning, skriver ST och Saco-S i ett gemensamt brev till socialförsäkringsutskottet. De båda fackliga organisationerna kräver att mer pengar ska skjutas till.

Det har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö.

Mindre än varannan svensk har förtroende för rättsväsendet som helhet, visar Brottsförebyggande rådets, Brå, senaste undersökning. Bara var tredje uppger att de har förtroende för Kriminalvården. Förändringen jämfört med föregående år är liten.

Neddragningen av anslaget till migrationsdomstolarna kommer att leda till omfattande uppsägningar, skriver Domstolsverket till regeringen. Myndigheten begär därför ytterligare 200 miljoner kronor för 2020.

Tusentals överklaganden av beslut från Migrationsverket ligger i landets förvaltningsdomstolar. Striden handlar om statens ersättningar till kommunerna för kostnader för nyanlända.

17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.

Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården är några av de myndigheter som får ökat anslag i regeringens budgetproposition. ”För att kunna beta av och snabba på handläggningen behöver Migrationsverket ytterligare resurser”, säger finansminister Magdalena Andersson, S, till Publikt.

Arbetsförmedlingen får som tidigare aviserats extra tillskott i statsbudgeten för nästa år. Men det betyder inte nödvändigtvis att nedlagda lokalkontor återuppstår. ”Däremot har regeringen varit väldigt tydlig gentemot Arbetsförmedlingen om att det måste finnas möjligheter till god service i hela landet”, säger finansminister Magdalena Andersson, S, till Publikt.

Antalet kvinnliga domstolschefer har i det närmaste fördubblats de senaste tio åren, uppger Ekot, som tagit del av Domstolsverkets egen statistik.