Flextiden kan dölja alltför hög arbetsbelastning
På de arbetsplatser som jag besöker möts jag ofta av uppgivna röster som vittnar om alltför hög arbetsbelastning. Flextiden är maximalt utnyttjad, men övertidsuttaget är noll. Det gör att obalansen inte alltid syns.
Ursprungligen var flextiden tänkt att användas när arbetstagaren ville arbeta in tid för att vara ledig. Men i dag används den i stället ofta för att de anställda ska hinna med jobbet.
Systemet med flextid är smidigt, både för medarbetare och arbetsgivare. Men det visar inte hur mycket resurser som faktiskt behövs. När målen nås, syns det inte att resurserna inte har räckt till. I stället kan man dra den felaktiga slutsatsen att det råder balans mellan arbetsuppgifter och personal. Det gäller inte för övertiden, som regleras i lag och gör ett resursunderskott tydligt.
Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och att jobbet inte gör dig sjuk. Chefen ska alltså ha koll på att resurserna anpassas till kraven i arbetet. För att upptäcka signaler på en ohälsosam arbetsbelastning måste chefen ha regelbunden dialog med medarbetarna.
Exempel på tecken på för hög arbetsbelastning är:
- Otillräcklig arbetstid.
- Överhoppad fika och lunch.
- Upplevelse av att inte räcka till.
- Humörförändringar.
- Glömska.
- Sämre kvalitet och missade deadlines.
- Korttidsfrånvaro.
Om du upplever några av dessa tecken:
- Begär övertid, om det är en tillfällig anhopning.
- Om det inte är möjligt eller inte är tillfälligt, begär att få en prioritering av arbetsuppgifterna.
- Var tydlig med vad du inte hinner med.
- Gå hem när du fullgjort din arbetstid.
- Skapa möjlighet till återhämtning.
Ta kontakt med ditt lokala skyddsombud eller fackombud om du har för hög arbetsbelastning. Förmodligen är fler i samma situation som du och tillsammans kan ni göra skillnad. Det är viktigt att ni inte låter flextiden dölja en ohållbar situation.
Susanne Linde Husbom är ombudsman på ST.