Utredare föreslår att sjukregler stramas upp på nytt
Regeringens utredare vill rulla tillbaka de reformer som lättade på reglerna i sjukförsäkringen. Facken varnar för att sjukskrivna, inte minst kvinnor med psykisk ohälsa, drabbas om regelverket skärps. ”Att återgå till de regler som gällde före 2021 innebär inte att människor inte blir sjuka, men de förlorar sin ekonomiska trygghet”, konstaterar STs förbundsordförande Britta Lejon.
När Socialdemokraterna och Miljöpartiet satt i regering drev de igenom flera lättnader i sjukreglerna, som infördes under 2021 och 2022. Bakgrunden var en långvarig kritik mot stelbenthet i reglerna för sjukskrivningars längd, mot Försäkringskassans bedömningar av sjukskrivnas arbetsförmåga i ”fiktiva jobb” och mot alltför hårda krav på omställning vid arbetslivets slut.
Med ett undantag föreslår nu regeringens utredare Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet, en tillbakagång till tidigare regler. Han pekar på att sjukskrivningarna blivit längre, arbetsinkomsterna lägre och att färre kommer tillbaka till sin gamla arbetsgivare inom ett år. Drivkrafterna för återgång i arbete har blivit för svaga, anser han.
Enligt utredningen har de förändringar som den rödgröna regeringen genomförde lett till kostnadsökningar i sjukförsäkringen på minst 16 procent.
De reformer som enligt utredningsförslaget bör återtas är exempelvis undantaget som innebär att arbetsförmågan efter dag 180 kan prövas enbart mot jobb hos den egna arbetsgivaren, om det finns övervägande skäl för att den sjukskrivne kan återgå till sin gamla arbetsgivare senast dag 365. Tidigare provades sjukskrivna efter dag 180 mot hela arbetsmarknaden. Ett annat undantag som utredningen föreslår ska slopas är att den som har åldern inne för att gå i ålderspension, för närvarande 63 år, slipper bedömas mot hela arbetsmarknaden.
En återgång till tidigare regler skulle leda till att färre fastnar i omotiverat långa sjukskrivningar och att fler kommer tillbaka i arbete, enligt utredningen. Per Johansson ser inga nackdelar: ”Ingenting tyder på att de skärpta kraven på omställning kommer att ge negativa konsekvenser på hälsan och öka risken för framtida sjukskrivning.”
För staten innebär förslaget minskade kostnader, framför allt ändringarna i den så kallade 180-dagarsregeln. Med strängare bedömningsgrunder kommer fler att få avslag, och statens utgifter för sjukpenning väntas därmed minska med 1,8 miljarder kronor per år.
Den enda delen i reformpaketet från 2021–2022 som utredaren Per Johansson vill behålla är den ökade möjligheten för äldre att få sjukersättning. Äldres arbetsförmåga ska endast prövas mot normalt förekommande arbeten som den försäkrade har jobbat med under de senaste femton åren.
När den regeln infördes ökade antalet personer som fick sjukersättning kraftigt, men det finner Per Johansson motiverat. Visserligen är det viktigt att följa utvecklingen, men de tidigare reglerna var sannolikt alltför strikta, anser han.
Per Johansson bedömer också att det behövs ytterligare förändringar på området sjukförsäkring och rehabilitering. Bland annat vill han öka arbetsgivarnas intresse att bidra till rehabilitering och återgång i arbete, vilket enligt utredningsförslaget ska ske genom medfinansiering av kostnaderna för all sjukfrånvaro.
Han vill också återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. En sådan tidsgräns infördes under den förra borgerliga regeringen och gällde från 2008 till 2016.
Utredningen har väckt stark kritik från fackligt håll redan innan den lämnades över till regeringen. I en debattartikel i Göteborgs-Posten i mars varnade Susanna Gideonsson, Therese Svanström och Göran Arrius, ordförande i LO, TCO respektive Saco, för en återgång till strängare regler. De framhåller i debattartikeln att dessa regler bland annat ledde till att rehabilitering ofta avbröts när 180 dagar gått, och att en stor del av dem som då drabbades var kvinnor med psykisk ohälsa – diagnoser som ofta leder till lång sjukskrivning.
Ordförandena för de tre centralorganisationernas skriver även att det gått alltför kort tid för att se långsiktiga resultat av reformerna, och att det är nödvändigt att ta hänsyn till effekterna av pandemin. De påpekar också att Försäkringskassans egna utvärderingar indikerar att fler nu går tillbaka till sin gamla arbetsgivare.
STs ordförande Britta Lejon säger till Publikt att de ökade kostnader som utredningen refererar till inte behöver vara något negativt.
– Anledningen till att det blivit dyrare är att människor får ett bättre stöd. Sjuka människor ska kunna fokusera på sin hälsa och inte behöva oroa sig för ekonomin. Att återgå till de regler som gällde före 2021 innebär inte att människor inte blir sjuka, men de förlorar sin ekonomiska trygghet och tvingas kanske vända sig till socialtjänsten eller låna pengar av släkt och vänner, säger Britta Lejon.
Hon är också orolig över vad en återgång till de tidigare reglerna skulle innebära för STs medlemmar på Försäkringskassan.
– Människor tog i hög grad ut sin frustration och ilska på handläggarna på Försäkringskassan. Det var mycket hot och stora arbetsmiljöproblem. Det finns ingen anledning att tro annat än att detta kommer att leda till en ohanterlig arbetsmiljö på Försäkringskassan.
Reformer som föreslås slopas
- Sjukskrivnas arbetsförmåga bedöms normalt mot arbete hos den egna arbetsgivaren de första 180 dagarna, därefter mot hela arbetsmarknaden. Ett undantag infördes, som innebär att arbetsförmågan bedöms enbart mot arbete hos arbetsgivaren även efter 180 dagar. För det krävs övervägande skäl, att mer talar för än emot, att den sjuke kan återgå till sin gamla arbetsgivare senast dag 365.
- Enligt en senare reform kan respiten vara ända till dag 550, förutsatt att den sjuke med stor sannolikhet kan återgå till sin arbetsgivare.
- Personer som har rätt till ålderspension, för närvarande vid 63 års ålder, undantas i dag helt från att bedömas mot hela arbetsmarknaden.
- Ändrade regler om vem som ska betraktas som behovsanställd får effekten att färre ses som arbetslösa. Arbetslösa prövas mot hela arbetsmarknaden redan från dag 1 av en sjukskrivning, men behovsanställda har en smalare bedömningsgrund de första 90 dagarna.
- Försäkringskassan fick krav på sig att redovisa en eller flera yrkesgrupper som den försäkrade anses ha arbetsförmåga inom.
- Det blev lättare för deltidssjukskrivna att förlägga arbetstiden flexibelt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
