Statskontoret vill förändra anslagsmodell för länsstyrelserna

LÄNSSTYRELSERNA2020-09-16

Flera av de parametrar som används för att fördela förvaltningsanslagen mellan länsstyrelserna är svåra att förstå och behöver ses över, konstaterar Statskontoret i en ny rapport.

På uppdrag av regeringen har Statskontoret gått igenom de parametrar som i dag används för att fördela förvaltningsanslaget mellan länsstyrelserna. Parametrarna är totalt sju till antalet och har inte förändrats under de senaste tio åren.

De ska enligt Statskontoret spegla länsstyrelsernas verksamhet samt vara mätbara, transparenta, enkla att förstå och stabila över tid. Men i sin genomgång konstaterar myndigheten att bara två av parametrarna, folkmängd och antal kommuner, helt lever upp till kraven.

Utöver dessa finns parametrarna areal, jordbrukar-/landsbygdsstöd, djurskyddskontroller, miljöskyddsavgifter samt ett länsanslag. Den sistnämnda vill Statskontoret slopa helt. I stället ser man hellre ett system där landsbygdskommuner räknas dubbelt i parametern antal kommuner och därmed ger högre anslag. De två jordbruksparametrarna vill man ersätta med en ny, antal jordbruksföretag.

Parametern miljöskyddsavgifter anser Statskontoret är svår att förstå, men får ändå vara kvar och i areal vill man bara göra mindre ändringar.

De fem parametrarna som Statskontoret framöver vill ska styra anslagen blir således folkmängd, miljöskyddsavgifter, antal jordbruksföretag, areal och antal kommuner.

Samtidigt föreslår man också en höjning av grundbeloppet till länsstyrelserna med tio procent, vilket gör att den delen av anslagen som fördelas genom parametrarna minskar.

”Det främsta skälet till att höja grundbeloppet är att fördelningsnyckeln inte fångar alla skillnader i strukturella förutsättningar mellan länsstyrelserna och deras alla uppdrag. De mindre länsstyrelserna får dessutom relativt lite medel från fördelningsnyckeln”, skriver Statskontoret i sin rapport.

Man konstaterar att förändringarna kommer att innebära höjningar eller sänkningar av anslagen med mellan tre och fyra procent för en del länsstyrelser och föreslår därför att de ska införas stegvis under en treårsperiod.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA