Riksrevisionen granskar bosättningslagen
Riksrevisionen ska granska hur bosättningslagen har fungerat sedan den infördes 2016. Myndigheten vill veta om införandet av den nya lagen har gett det önskade resultatet att få en jämnare fördelning av nyanlända i landets kommuner.
I och med att bosättningslagen infördes 2016 blev landets kommuner skyldiga att ta emot flyktingar som anvisades från Migrationsverket. Syftet var att snabba upp processen och få en jämnare fördelning av de nyanlända i landet. Nu ska Riksrevisionen granska om reformen har fått avsedd effekt.
”Eftersom det har gått ett antal år sedan reformen infördes, och ingen utvärdering har gjorts, är det angeläget att granska om det blev som riksdagen ville”, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg granskningen i ett pressmeddelande.
Bosättningslagen gav Migrationsverket möjlighet att anvisa kommunerna att ta emot och ordna bostad till flyktingar, och landets kommuner blev skyldiga att acceptera att ta emot dem. Tidigare förutsattes en överenskommelse mellan staten och den aktuella kommunen.
Syftet med bosättningslagen var att frigöra platser i mottagningssystemet för asylsökande, att påskynda mottagandet i kommunerna, samt att skapa en jämnare fördelning över landet. Det skulle förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet.
De asylsökande blev trots den nya lagen inte tvungna att flytta till den kommun som de anvisats till. De kan själva välja att bosätta sig i en vilken kommun de vill, men då får de ordna boendet på egen hand. Av de cirka 26 000 nyanlända som togs emot i kommunerna under 2019 ordnade två tredjedelar sitt boende på egen hand.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.