Filminstitutets ekonomi i kris
Ekonomin är bekymmersam för Filminstitutet. Mellan 11 och 16 miljoner kronor fattas för att verksamheten ska gå ihop. Dessutom saknas ett nytt filmavtal.
Tio procent av priset på biobiljetter går till Filminstitutet och den statliga filmpolitiken, det vill säga drygt 30 procent av hela finansieringen. Drygt 50 procent är statligt anslag och resten kommer från TV-bolag och producenter.
– Biointäkterna har fallit med 25 procent i år och vi förutser att hela 2005 blir ett svagt bioår, säger Filminstitutets informationschef Andreas Törnblom. Vi vet att vi får ett nytt filmavtal men vi vet inte vad det kommer att ge.
Det statliga anslaget har inte räknats upp och för det nuvarande förlängda filmavtalet, som går ut vid årsskiftet, har inte någon inflationsuppräkning skett. Filminstitutet saknar 11–16 miljoner kronor för att klara verksamheten. Man har därför sparat där det går att spara och dragit ner på projektverksamheten. Vakanser tillsätts inte.
– Eftersom vi inte har ett fast anslag utan är beroende av biointäkterna kommer vi i kläm, fortsätter han.
Biobesöken har varit stabila till för ett år sedan och att de minskat tror han beror på att filmerna numera släpps mycket snabbare på video och dvd. I år såldes för första gången fler videoband och dvd än biobiljetter i Sverige.
Men de som distribuerar video och dvd står utanför det filmavtal som nu håller på att förhandlas fram. Det är nuvarande avtalsparter – staten, Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar, biografägarna, filmproducenterna, filmuthyrarna, SVT och TV 4 – som förhandlar om pengar till Filminstitutets verksamhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.