Bättre lön med svenskt namn
Det lönar sig att byta efternamn. Åtminstone om man har ett namn som låter utländskt. Det visar en studie av löneutvecklingen för personer som bytt från ett utländskt till ett svenskt namn.
Personer med utländsk bakgrund har lägre lön, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än personer med svensk bakgrund. Vilken utbildning man har spelar ingen roll. De här skillnaderna består år efter år och gäller även för deras barn som fötts i Sverige.
I samarbete med Integrationsverket och LO har Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet undersökt vad som hänt med personer som bytt namn från ett som låter utländskt till ett som låter svenskt. Och studien visar att den som skaffar sig ett svenskklingande namn får en bättre löneutveckling än den som behållit det gamla namnet.
– Dessa resultat är en klar indikation på att utrikes födda inte behandlas på samma sätt som inrikes födda på den svenska arbetsmarknaden, säger Lena Schröder, arbetsmarknadsexpert vid Integrationsverket och en av de forskare som genomfört studien.
Att byta sitt efternamn är mer vanligt bland personer födda i länder i Afrika och Asien och i länder där slaviska språk talas, konstaterar forskarna. Särskilt vanligt är det att överge efternamnet Mohammed. I studien har man jämfört ”namnbytarna” med en kontrollgrupp som före namnbytet hade ungefär samma inkomster.
De andra forskarna bakom rapporten är Mahmood Arai och Peter Skogman Thoursie vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, samt Anna Thoursie, Tankesmedjan Agora.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
