Aktivitetsgarantin gav få riktiga jobb
Aktivitetsgarantin ökar inte de arbetslösas möjlighet att få ett reguljärt arbete.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har gjort en första utvärdering av aktivitetsgarantin. Den visar att de som får jobb blir anställda med så kallat anställningsstöd.
Aktivitetsgarantin ökar alltså inte de långtidsarbetslösas möjligheter att få en vanlig fast anställning.
Samtidigt har den flera positiva effekter. Den leder ofta till någon form av jobb. Sannolikheten att en sökande inom garantin har en anställning – ett år efter programstart – är 35 procent högre jämfört med sökande utanför aktivitetsgarantin.
En anledning är att anställningsstödet inom garantin är högre än annars och löper under längre tid.
Men aktivitetsgarantin för också ofta med sig att sökande som får jobb med anställningsstöd återkommer till arbetslösheten snabbare än de långtidsinskrivna utanför garantin.
– Jag blev förvånad av att återflödet var så pass stort, säger rapportens utredare Pathric Hägglund.
Andra slutsatser i rapporten är att de sökande slutar ta egna initiativ och att de enbart söker jobb genom de kanaler som arbetsförmedlingen tillhandahåller.
– I grunden tycker jag att rapporten visar ett positivt resultat. Men det är klart att det finns frågor vi måste diskutera och förbättra, säger AMS kanslichef Berndt Molin.
ST-AMS ordförande Bent Nielsen tycker att aktivitetsgarantin är nödvändig.
– Den här insatsen vänder sig till människor som kommit väldigt långt bort från arbetslivet, säger han.
Fakta
Aktivitetsgarantin infördes hösten 2000 och vände sig till långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna. Syftet var att bryta rundgången mellan öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program och förbättra möjligheterna till reguljära anställningar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
