Viktig kamp mot jobb som gör oss sjuka
Genom sitt arbete för bättre villkor på jobbet bidrar facken till ett hållbart arbetsliv. Arbetsgivarna måste lyssna till kraven på insatser för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön.
Deras ork tog slut och de drabbades av yrsel, panikångest och handlingsförlamning. I detta nummer av Publikt beskriver tre kvinnor hur de slet så hårt på sina myndighetsjobb att de själva gick sönder.
Sjukskrivningarna i psykiska diagnoser har mer än fördubblats sedan 2010. Ingen vet säkert vad ökningen beror på, konstaterar Försäkringskassans experter. Men det finns en stark koppling mellan psykosocial arbetsmiljö och sjukskrivningar i psykiska diagnoser som utmattningssyndrom.
Det är ingen djärv gissning att det krävs åtgärder på landets arbetsplatser för att den negativa trenden ska brytas.
Att det finns stora arbetsmiljöbrister styrks av undersökningar som den enkät till STs skyddsombud som förbundet presenterade tidigare i år. Nästan var fjärde svarande anser att den psykosociala arbetsmiljön är dålig.
De problem skyddsombuden lyfter fram i STs enkät är välkända riskfaktorer för ohälsa: stress, otydligt ledarskap och små möjligheter att påverka det egna arbetet. Även osäkra anställningar leder till att anställda mår sämre.
Fackens kamp för bättre villkor – trygga jobb, rimlig arbetsbörda, fungerande organisation och inflytande över det egna arbetet – är i förlängningen också en kamp för att människor inte ska riskera att bli sjuka av sina jobb.
Det är en viktig kamp. Konsekvenserna för dem som drabbas kan bli mycket svåra. De som slits ut på grund av en ohållbar arbetssituation är ofta sjukskrivna under lång tid och når kanske aldrig samma kapacitet igen. Många blir tvungna att söka sig bort från jobb de brunnit för.
Hela samhället betalar ett pris när människor far illa på jobbet. Sjukfallen belastar sjukvård och trygghetssystem. De innebär också en kostnad för arbetsgivarna, något som i högsta grad gäller även de offentliga verksamheter som vi alla finansierar gemensamt. På de statliga myndigheterna har det totala antalet sjukdagar ökat stadigt under flera år, även om det inte går att skilja ut just psykiska diagnoser i statistiken.
Det kan behövas politiska åtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön, men ett tungt ansvar vilar på arbetsgivarna.
Det finns en mängd åtgärder som skulle göra situationen på ST-arbetsplatserna bättre. Högst prioriterat måste vara att skapa bättre balans mellan krav och resurser – många anställda har i dag en pressad arbetssituation. Att främja ett öppet klimat och erbjuda fasta, trygga tjänster är också viktigt. Andra angelägna insatser kan vara att stärka förutsättningarna för ett gott ledarskap och att förbättra IT-system så att de underlättar arbetet i stället för att skapa stress.
Arbetsgivarna ska jobba med sådana frågor inom ramen för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Men det behövs tydligare riktlinjer och hårdare krav. Det är viktigt att Arbetsmiljöverket trots arbetsgivarorganisationernas motstånd tar beslut om nya föreskrifter på området.
Ett hållbart arbetsliv är både en ekonomisk och en moralisk fråga. Vi har varken råd eller rätt att behandla människor som förbrukningsvaror.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.