Värna tilliten till samhällets institutioner
Korruption och andra regelbrott riskerar att bryta ned förtroendet för samhällets institutioner. Det behövs åtgärder på bred front för att säkra att regler respekteras och överträdelser upptäcks.
Tillit är värdefullt – men skört. I Sverige har vi länge haft en stor tilltro till att det offentliga behandlar alla lika och använder våra gemensamma resurser på ett korrekt sätt. Ett sunt regelverk och kompetenta, plikttrogna tjänstemän har byggt upp förtroendet för vår förvaltning.
Det förtroendet är en viktig tillgång för vårt land. Det gör människor beredda att betala skatt, eftersom pengarna uppfattas gå till det allmänna bästa. Det får människor att våga bygga upp organisationer och företag, eftersom de litar på att spelreglerna är rättvisa.
Därför är ett sådant förtroende en nyckelfaktor för att skapa trygghet och välstånd. I länder där förtroendet för samhällets institutioner och deras företrädare är svagt, är det svårt att få människor att samarbeta för att nå gemensamma mål, svårt att bygga en välfärd tillsammans.
Därför måste vi vara rädda om vår tillit.
Men varje gång regelverket ser ut att ha åsidosatts riskerar den att ta skada. Ett aktuellt och uppmärksammat fall finns på Statens fastighetsverk, där flera chefer nu är misstänkta för bland annat trolöshet mot huvudman efter TV4s granskning. Det finns flera andra anmärkningsvärda exempel från de senaste åren.
Det är inte bara de stora skandalerna som urholkar förtroendet, utan också mindre överträdelser. Om regler för upphandlingar och anställningar återkommande rundas, skapas en bild av ett riggat system – även om ingen enskild person har skott sig.
Därför är det viktigt att vi skapar bästa möjliga förutsättningar för att allt ska gå rätt till i förvaltningen. Lagar och regler ska vara så tydliga som möjligt. Offentligt anställda behöver få de kunskaper som är nödvändiga för att kunna tillämpa dem. Det krävs starka kontrollfunktioner – både internt på myndigheterna och i form av externa tillsynsorgan med rejäla resurser. Offentlighetsprincipen och meddelarskyddet måste stärkas så att medborgare och medier tillförsäkras insyn. Och påföljderna för den som inte följer reglerna ska vara kännbara.
Vi behöver också ett levande samtal om kulturen på våra arbetsplatser. I detta nummer av Publikt efterlyser Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, en kulturförändring där det ses som positivt när någon påpekar felaktigheter, i stället för att tolkas som obekvämt. I en krönika har statsvetaren Gissur Erlingsson tidigare lyft fram det norska »varselvernet« som ett positivt exempel – en lagstiftning som inte bara innebär ett förbättrat skydd för visselblåsare utan också ökade krav på arbetsgivare att skapa goda förutsättningar för arbetstagare att slå larm om de upptäcker oegentligheter.
Med åtgärder på bred front kan den grund som vår offentliga förvaltning bygger på stärkas. Riksdag, regering och myndighetsledningar måste göra allt de kan för att försvara tilliten till våra samhällsinstitutioner. Något annat har vi inte råd med.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
