Mer krävs för att minska arbetslösheten
Vårbudgetens satsningar för fler jobb räcker inte. Det kommer att behövas ytterligare insatser för att nå målet att minska arbetslösheten.
Det mål som finansminister Magdalena Andersson formulerade när hon presenterade regeringens vårbudget var lika tydligt som självklart: »Sysselsättningen ska upp och arbetslösheten ned«.
Ingen lär ifrågasätta att det behövs krafttag för att få fler i arbete i ett läge där arbetslösheten ligger på nästan 8 procent – det är en oacceptabel nivå. Många enskilda människor drabbas hårt, men den höga arbetslösheten är dessutom ett stort problem för landets ekonomi.
Regeringen vill möta detta med »framtidsinvesteringar«: nya utbildningsplatser, ökat anslag till järnvägsunderhåll och subventioner för bostadsbyggande. Det är kloka satsningar – för att arbetsmarknaden ska fungera bättre behövs mer utbildad arbetskraft som kan pendla med fungerande tågtrafik och har möjlighet att hitta bostäder på orter där det finns jobb. Åtgärderna skapar dessutom i sig nya jobb inom exempelvis högskolorna och byggbranschen.
Det är också positivt att Arbetsförmedlingen i vårbudgeten får ökade anslag för att bättre kunna stödja fler att hitta jobb.
Att regeringen gör sådana satsningar trots att Sverige dras med underskott i statsfinanserna möter uppskattning från många håll. »Det är bra att regeringen för en lite mer expansiv politik«, kommenterade exempelvis Annika Winsth, Nordeas chefsekonom, budgeten i en intervju med TT.
Men frågan är om den är expansiv nog. Flera andra bedömare önskar mer och kritiserar vårbudgeten för att inte vara tillräckligt offensiv. Bland dem finns flera fackliga röster. »Arbetslösheten är alldeles för hög och vår bedömning är att insatserna som görs inte är tillräckliga«, var STs ordförande Britta Lejons dom. TCOs ordförande Eva Nordmark menade att det som saknades från både regering och opposition var ett långsiktigt perspektiv och samsyn om hur fler och bättre jobb ska skapas.
Tyvärr har politikerna inte kunnat samla sig till en sådan konstruktiv samsyn över blockgränserna kring hur fler ska få arbete. De borgerliga partierna anser exempelvis att minskade rot- och rutavdrag och slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga kommer att leda till att jobb försvinner. Regeringen försvarar sig å sin sida med att de jobb just dessa åtgärder kan skapa är mycket dyra för statskassan och att pengarna behövs för andra insatser.
Till skillnad från i höstas, när de borgerliga partiernas budget vann över regeringens i riksdagsomröstningen, kan Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu väntas få igenom sina förslag. Men vårbudgeten är egentligen bara en komplettering. Större reformer brukar ha sin plats i höstbudgeten, som lägger fast linjen för nästa budgetår.
Och om Magdalena Andersson ska lyckas i sin ambition att sysselsättningen ska upp och arbetslösheten ned, kommer det då att behövas ytterligare investeringar i infrastruktur, byggande samt utbildning och forskning. Vi måste få se betydligt mer långtgående och mer långsiktiga insatser för att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad och få fler människor i arbete.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
