Högläsarnas återkomst
Ljudböckerna blir alltmer populära. Skådespelaren Katarina Ewerlöf är en av de mest erfarna inläsarna. »Att marknaden växer tror jag har att göra med att det finns så få stilla bubblor i tillvaron i dag«, säger hon.
En gång i tiden samlades människor runt elden efter dagens jakt för att lyssna till någon som berättade en historia. Det var dåtidens källa till kunskap om tidigare generationer men också till underhållning och avkoppling. Så småningom började berättelserna skrivas ned. I takt med att läskunnigheten ökade kom allt fler att läsa tysta för sig själva. Men genom ljudboken gör det muntliga berättandet nu återkomst med besked.
Birgitta Nilson som är förläggare på Bonnier Audio, det största ljudboksförlaget i Sverige, berättar att försäljningen stiger.
–Den ökar väldigt mycket. Ljudbokklubben som vi har inom Bonnier Audio har nu närmare 90000 medlemmar. Bokhandlarna har blivit väldigt mycket mer intresserade och även biblioteken.
Att fler och fler vill lyssna på uppläsningar tror Birgitta Nilson beror på tidsbrist.
–Man hittar inte lugnet och utrymmet att läsa. Det är så mycket annat som pockar på uppmärksamhet. I hemmiljön är det teve och musik och dataspel och annat som tar plats. Men ändå har man det här behovet och längtan efter att hinna läsa böcker. Då ser man möjligheter att lyssna när man gör andra saker, som att köra bil eller när man städar eller stryker.
Dessutom har ljudböckerna blivit tillgängligare. I dag går det att lyssna i portabla spelare till exempel när man promenerar eller åker till jobbet. På internet finns också flera webbplatser som erbjuder möjligheten att, mot betalning, ladda ner böcker till sin mp3-spelare.
Ljudböcker kan vara ett sätt att hinna med kultur och böcker för den som har för mycket att göra och är trött efter jobbet. Det är också en möjlighet att gå ned i varv och att slappna av, till exempel när man sitter fast i en bilkö.
Går in i en annan värld
–Ja, man kommer ur det vardagliga och problem som man är engagerad i och oroar sig för. Man går in i en annan värld när man kommer in i den här berättelsen. Det är väldigt avkopplande och avstressande. Det blir ett lugn när man gör andra saker samtidigt, säger Birgitta Nilsson.
Fördelarna är onekligen många. En dimension tillkommer dessutom när någon läser upp en text. Vi får ta del av en tolkning. Men kan det också vara så att något försvinner?
–Ja, det kan det vara. Det är ungefär som när man gör en film av en bok. Det blir en tolkning. I många fall förhöjer det och ger något mer. Men det är inte alltid det stämmer. Det kan vara fel uppläsare för dig. Vissa texter passar också bäst för att läsa själv. Poesi kan vara svårt, till exempel.
Många av dem som läser in böcker är skådespelare. Dels vill den som ska lyssna ofta veta hur uppläsaren låter och därför är det lättare att använda kända namn. Dels är det ett svårt jobb att läsa in. Skådespelare är vana att väcka liv i en text och bära fram den till en publik.
Inläsningen tar två veckor
Katarina Ewerlöf är en av de mer rutinerade uppläsarna. Genom åren har hon läst in mer än 200 böcker.
–Jag började när jag var ganska ung, innan jag gick scenskolan. Jag kom i kontakt med Synskadades riksförbund och gjorde ett röstprov och så fick jag komma till dem. Jag hade det som heltidsjobb i flera år, faktiskt.
Även om Katarina Ewerlöf är van att använda sin röst, och har teknik och kunskap för att göra det, händer det att hon blir trött i rösten. En normal inläsning tar ungefär två veckor och då sitter hon i studion tre till fyra timmar per dag.
–Man kan inte sitta hur länge som helst. När rösten blir varmare har den en förmåga att bli mörkare. Hör jag att rösten börjar dippa lite så stannar jag av. För i morgon när jag börjar på nästa stycke kommer jag att vara ljusare. Så man inte slutar när man låter som Marlene Dietrich och börjar nästa kapitel i en helt annan tonart, säger Katarina Ewerlöf och skrattar. Jag försöker hålla en jämn linje. Det där lär man sig med åren.
Olika texter har olika takt
När Katarina Ewerlöf läser in en bok gör hon först en grundskiss där hon tittar på hur berättelsen är upplagd, hur personerna är gestaltade och vad de står i för inbördes relation till varann. Hon berättar också att hon känner in vilken takt texten har. En text kanske svänger mer än en annan.
Sin egen röst och vad den speglar är hon väldigt medveten om.
– Jag tänker på hur jag använder rösten och vad jag tolkar åt lyssnaren och vad jag låter lyssnaren fylla i själv. Det är en balansgång. Det är också en smaksak. Vissa tycker om väldigt neutrala inläsningar. Andra tycker om färgstarka. Själv tycker jag om ett mellanting. Jag tycker inte om att få en regelrätt radioteater i örat, man måste tygla det på något vis i texten.
Katarina Ewerlöf berättar att vissa böcker är som gjorda för att läsas upp. Liza Marklunds böcker är ett exempel.
–De läser sig nästan själva på något sätt. Jag tror att det har med hennes sätt att skriva dialog att göra. Hon växlar väldigt rytmiskt mellan prosastyckena och dialogen. Det blir nästan lite filmiskt. Det är ungefär som klipp, mellan stora och mindre bilder, mellan personerna som det handlar om och ett allmänt skeende i prosatexterna. Det finns en rytm i det här. Och att hon växlar och väljer att ha så stor del av sin historia berättad rent verbalt via karaktärerna som är med. Det blir ett flyt som för historien framåt hela tiden.
En skön paus i verkligheten
Även Katarina Ewerlöf tror att framgången för ljudböcker delvis beror på att människor behöver tillfällen att gå ned i varv. Tempot i samhället har ökat och berättelser ger möjligheter till att skapa en plats där stillheten härskar.
–Att den här marknaden växer mycket tror jag har att göra med att det finns så få stilla bubblor i tillvaron i dag. Man är alltid på väg, man jagar vidare för att vinna tid och för att få saker gjorda. Man är ofta i ett brus på något vis. Så man lyssnar på musik för att skapa sig ett eget rum. Men att verkligen koncentrera sig på och lyssna på en berättelse, att fara iväg i en annan miljö, en annan omständighet och fantasi, det skapar en skön paus i verkligheten.
