De fattiga dagarna i New York

KULTUR: BÖCKER2010-06-08

Sanna Töringe tipsar om rocknostalgi som biografi, poesi och serie för sköna dagar i gräset.

Jag missade nästan alla, åtminstone de viktigaste, dem som man kan tala om i timmar. Stones i Helsingborg, Bob Dylan den speciella gången i Köpenhamn, Springsteen på Ullevi, Bowie, Ramones, Doors på Konserthuset… Mina vänner talar ibland om de konserter som de var på då, när både vi och våra hjältar fortfarande var unga. Men jag har ett starkt kort i rockärmen, Patti Smith på Olympen i Lund 1978, när hon sjöng Gloria så djupt att det nästan lät som om hon gurglade sig. Albumet hette Horses och jag spelade det nästan sönder och samman. »Jesus died for somebody’s sins, but not mine…«. På omslaget står hon rak, utan ett leende, iklädd herrskjorta. Det var Robert Mapplethorpe som tog bilden. De var älskande och bästa vänner tills han dog i aids 1989. I Just kids berättar hon om tiden i New York, från dess att de båda var fattiga ungar från landet tills den stora berömmelsen kom. Det är en klassisk biografi som skildrar en viktig tid på en viktig plats. Patti Smiths röst hörs, hon verkar så oskuldsfull och snäll, vidöppen inför allt. Brombergs har gett ut boken i översättning av Ulla Danielsson.

 Påpassligt nog har de också sett till att Smiths diktsamling Oskuldens tecken kommer ut, i översättning av Niclas Nilsson och Marie Silkeberg. För det är ju poet hon är, rader som snedsteg i en dans, vackert enkelt, lätt att tycka om. Musiken kan man själv lägga till, den finns där som en osynlig slinga runt orden.

                                             — •l• —

Bandet The Cure var aldrig något för mig. Men Coco Moodysson har gjort ett seriealbum om en besatt beundrare till sångaren Robert Smith. Denna medelålders kvinna har äntligen, lite i senaste laget, kommit iväg på sin första konsert med bandet och vi får följa hennes äventyr på jakt efter ett möte med idolen. Jag är ditt fan in i döden, utgiven på Galago, är väldigt rolig och lite sorglig.

Långsamt betar jag mig igenom Tomas Lappalainens ’Ndrangheta, en bok om maffian i Kalabrien, Fischer & Co. Ur den urgamla laglösheten och utanförskapet har det byggts upp en miljardindustri, vars vidd är nästan omöjlig att förstå. Kokain, politisk korruption och kvinnohandel hänger ihop och förstör människor världen över. Lappalainens styrka är att han kan förklara begrepp som hämnd och blodsband, det som för oss verkar så obegripligt.

                                           — •l• —

Ännu kan man sätta ner dahliaknölar, åtminstone i kruka. Dahlian är för mig en höstblomma och har man den i kruka är det enkelt att skydda plantan mot den första frosten. Bland årets trädgårdslitteratur väljer jag gärna Elisabeth Svalin Gunnarssons Dahlior från Natur & Kultur. Den är både informativ och inspirerande, med ett bra bildmaterial och fin text. Ann Larås har, på samma förlag, gett ut Engelska trädgårdar. Den kan man använda när man planerar sommarens trädgårdsresa, för Larås är tillförlitlig och skriver bra, även om jag tycker att bilderna är av alltför skiftande kvalitet.

Släng er nu på gräset – med eller utan bok!

Sanna Töringe är kulturjournalist. Hon tipsar om böcker i ST Press.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA