Polischefen som står för sina punkideal
”Knulla i Bangkok” var titeln på en skiva som den nyutnämnde rikspolischefen Dan Eliasson spelade in under sin tid som punkare på 1970-talet. Kanske kan det hjälpa oss att förstå att även några av dagens unga rebeller lär nå en generaldirektörsstol någon gång i framtiden, skriver Publikts chefredaktör Alexander Armiento i sin krönika.
Be människor att tänka på en statstjänsteman och de flesta ser förmodligen framför sig en formellt klädd person med ett lika formellt uppträdande. Be dem att tänka på en myndighetschef och konturerna av en grå byråkrat blir sannolikt ännu tydligare.
Den medelålders man i grå kostym och diskret mönstrad blå slips som med seriös uppsyn talar om sin nya tjänst som chef för landets polisorganisation tycks passa perfekt i den rollen – saklig, professionell och en smula tråkig.
Det är antagligen därför som vi överraskas och roas av den krock som uppstår när vi får veta att han som upprorisk nittonåring anmäldes till radionämnden för en rätt pubertal nidvisa om män som köper sex i Thailand.
Dan Eliassons period som punkare i Hedemora i slutet av 1970-talet var kortvarig. Bad Boo Band hade bara en handfull spelningar. Men de hann göra en skiva med låten »Knulla i Bangkok«.
Det är ingen djärv gissning att det är den titeln som gör att den tonårige Dan Eliassons musikkarriär ofta tränger undan mer aktuella – och för hans nya jobb mer relevanta – meriter, när medierna berättar om hans cv.
Man får ju förstå att uppdragen som ordförande för Arbetsgivarverkets styrelse och som utredare av den offentliga sektorns utveckling väger lätt gentemot en 35 år gammal punklåt där ordet »knulla« sjungs inte mindre än 18 gånger.
Kanske kan Dan Eliassons historia hjälpa oss att förstå att också några av dagens unga rebeller lär nå en generaldirektörsstol någon gång i framtiden. Även de kommer förmodligen att pressas om sina ungdomssynder. När den dagen kommer någon gång på 2040-talet kan de ha nytta av att kunna svara lika välformulerat och genomtänkt som Dan Eliasson gjorde, när han i en intervju i Sveriges Radio fick en fråga om den låttext som förföljt honom genom yrkeslivet.
– Det är ett ganska starkt ställningstagande: Det där är inte schyst, det är inte rätt, det är inte riktigt – vi markerade värden med den där låten, sade han och drog sedan en röd tråd vidare till sina jobb på justitiedepartementet, Migrationsverket och Försäkringskassan.
Dan Eliasson förklarade att han stått på de svagas sida och hela tiden »markerat värden«.
Han skulle säkerligen inte ha kommit lindrigare undan om han hade skämts för och försökt ta avstånd från sitt förflutna. I stället använde han det skickligt för att formulera en egen berättelse om vem han är i dag.
Nu kan nya möjligheter öppnas för Dan Eliasson att som rikspolischef markera de värden han stod upp för i sin ungdom – på ett mycket handgripligt sätt. Regeringen tänker utreda möjligheten att förbjuda sexköp utomlands. Om planerna på en ny lag blir verklighet kommer han att leda den organisation som ska sätta fast svenska män som går till prostituerade i Bangkok.
Det trodde kanske ändå inte Hedemorapunkaren Dan Eliasson när han spelade den där låten.
Alexander Armiento är chefredaktör för Publikt.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
