Anders Rydell: »Samhällsanalys« till salu
Åttiotalisterna framställdes som starka och fria på arbetsmarknaden i en forskningsrapport i början av 2000-talet. Men det blev tvärtom. Rapporten är ett exempel på samhällsanalys till salu, skriver Anders Rydell.
I början av 2000-talet släppte analysföretaget Kairos Future en forskningsrapport som skulle få stort genomslag. Den hette Morgondagens arbetskraft och beskrev en ny generation arbetstagare – åttiotalisterna. I rapporten sades det vara den mest frihetstörstande generationen någonsin: »Istället för att erbjuda företaget sin kompetens kommer man att ställa frågan: Vad tjänar jag på att bli anställd här?«
I denna generation var det arbetstagarna – inte arbetsgivarna – som ställde villkor. Företagen skulle tvingas kämpa med näbbar och klor om denna frihetssträvande generation. Medierna svalde rapporten som innehöll gott om slagkraftiga och klyschiga citat som att för denna generation var tekniken »lika naturlig som luft«. Tidningarna klippte och klistrade.
Ett decennium senare kan vi se att det inte riktigt blev så – det blev precis tvärtom. Ingen nu levande generation skulle tvingas slåss så hårt om jobben på en arbetsmarknad som alltmer liknade en audition. När Petter Stordalen 2011 öppnade ett nytt hotell i Göteborg stod 1 800 ungdomar i kö för att tävla om en handfull jobb. Varje person fick två minuter på sig att berätta varför just de skulle få jobbet. Upplägget var inspirerat av tv-program somIdol och X Factor. Företag som Biltema och Ica har följt efter.
Varför hamnade analysen då så fullständigt fel? Svaret fanns egentligen där redan från början. Morgondagens arbetskraft var ingen fristående forskningsrapport – den var sponsrad av företag som Ericsson. Det var inte heller den enda generationsanalysen. Få generationer har »analyserats« mer än åttio- och nittiotalisterna. Inte för att det varit nödvändigt, utan för att rapporter och analyser har blivit en lönsam affär för den bransch som vuxit upp jämsides med dem – PR- och konsultbyråerna. Sedan början av 1990-talet har denna bransch vuxit med 700 procent i Sverige, enligt en avhandling från Uppsala universitet.
Bakgrunden till dess framväxt var en genomgripande samhällsförändring: sönderfallet av den svenska korporativistiska modellen. Tidigare involverades samhällets parter i högre grad direkt i samhällsanalysen och utformandet av politiken genom förhandlingar, styrelsearbete, remissrundor. Arbetsmarknadens parter hade direkt kontakt med den politiska makten. Men när denna modell förlorade i inflytande försköts påverkan alltmer till medierna. Och en direkt konsekvens av detta blev att »samhällsanalysen« alltmer skulle komma att bli till salu.
PR-byråernas geniala affär var att tillhandahålla skräddarsydd »forskning« som kunde påverka debatten och verklighetsbilden. Morgondagens arbetskraftskulle hjälpa till att etablera bilden av en generation som mer än något annat törstade efter frihet på arbetsmarknaden. Och hur tacksamt var det inte att politiskt ge ökad flexibilitet och otrygga villkor till en generation som själva »ville« ha det?
Anders Rydell är journalist och författare. Hans bok »Plundrarna – hur nazisterna stal Europas konstskatter« är nominerad till Augustpriset.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.