System för löneuppföljning saknas
Regeringen saknar system för att säkerställa att det inte finns osakliga löneskillnader mellan myndighetscheferna. »Det är allvarligt«, säger Annette Carnhede, förbundsordförande för ST.
Regeringen har utlovat en reform av utnämningspolitiken. Som en följd av detta upprättas numera kravprofiler när en myndighetschef ska rekryteras. Men någon nyskriven lönepolicy för myndighetschefer finns däremot inte, uppger man på finansdepartementets enhet för statlig arbetsgivarpolitik. Det enda styrdokument som existerar är ett avsnitt ur den tidigare regeringens förvaltningspolitiska proposition från årsskiftet 1997–1998.
Men det är inget problem, menar Claes Lindgren, chef för enheten.
– Vi har inte fasta löner utan tillämpar individuell lönesättning. Varje ny tillsättning innebär en ny förhandlingssituation, säger han.
Det går heller inte att ta reda på om löneskillnaderna mellan myndighetschefer är osakliga med avseende på kön. Det finns inte någon övergripande statistik eller något system för att följa upp att det inte förekommer osakliga löneskillnader, uppger Claes Lindgren.
»Går inte att jämföra«
– Jag kan inte berätta för dig exakt i detalj hur regeringen bedriver sin arbetsgivarpolitik. Och jag menar inte att regeringen inte ska följa diskrimineringslagen, men det går inte att jämföra en generaldirektör på en myndighet med en annan. Det finns en mängd skillnader att ta hänsyn till.
Claes Lindgren menar att departementen tar hänsyn till jämställdhetsaspekten vid varje tillsättning.
– Den avvägningen görs för varje arbetstagare vid själva rekryteringstidpunkten, säger han.
Måste inte lönekartläggas
Utredaren Kristina Heyman på Diskrimineringsombudsmannen, DO, säger att alla som sätter lön måste säkerställa att det inte förekommer osakliga löneskillnader på grund av kön. Men hon konstaterar att myndighetschefer troligtvis kan likställas med vd:ar vars lön sätts av en styrelse – och är undantagna från diskrimineringslagens krav på lönekartläggning.
– I det här fallet handlar det mer om viljan och ambitionen hos regeringen. Och det är väl bra om man lever upp till lagens krav om genomskinlighet och tydliga kriterier, så att man kan förklara vad myndighetschefernas löneskillnader beror på, säger hon.
STs förbundsordförande Annette Carnhede tycker att det är allvarligt att det saknas en systematik i uppföljningen, och menar att en sådan behövs.
– Annars finns det risk för att man inte upptäcker att man mer eller mindre medvetet sätter könsbundna löner.
Hon efterlyser en större öppenhet och transparens i hela processen.
– Regeringskansliet är en arbetsgivare och bör vara ett föredöme i det här avseendet.
Så blir man chef för en myndighet
- Det är regeringen som utnämner myndighetschefer och beslutar om deras lön. Fackdepartementet sköter rekryteringen och upprättar en kravprofil. Kandidaten stäms av med regeringspartierna och med finansdepartementets enhet för statlig arbetsgivarpolitik.
- Löneförhandlingen kan se olika ut för olika departement. Ibland får kandidaten ange ett löneanspråk, ibland lämnas ett lönebud.
