Ser vi dig på allsången?
Anna-Greta Leijon, ständigt påpassad och igenkänd efter nästan tjugo år i rikspolitiken, tackade ja till att bli Skansenchef 1995. Snart går hon i pension.
Var det för att slippa politiken som du tackade ja till jobbet på Skansen?
–Nej, jag hade redan varit borta från politiken i fem år, hunnit skriva en bok och arbetat som generaldirektör vid Arbetsmiljöinstitutet i två och ett halvt år, när jag fick frågan. Ett sådant erbjudande tackar man inte nej till, ifall djur och kultur är ens passioner.
Kan du idag ta bussen till jobbet utan att bli igenkänd?
– Det kan jag. Det är länge sedan jag skapade förstasidesrubriker. Tiden går fort och folk glömmer. Men visst har det varit påfrestande under långa perioder.
Vad är du stoltast över att ha åstadkommit som Skansenchef?
– Att vi lyckades göra om björnberget. Det var förfärligt att se björnarna på det gamla berget.
–Det har också känts bra att få vidareutveckla Skansen som världens första friluftsmuseum, som kulturarv och festplats. Jag är glad över att vi lyckats återuppbygga Skånska gruvan, att vi fått Skansens byggnadsvårdscentrum och att Järnhandlarhuset snart står klart.
Något mer du velat göra på Skansen?
– Att göra om Lill-Skansen till en året runt-anläggning är en dröm jag haft hela tiden. En del praktiskt utrednings- och ritningsarbete pågår. Vi har fått löften om vissa pengar, men det är långt kvar tills projektet är i hamn.
Vilket av alla jobb du haft har varit roligast?
– Jag har nästan bara haft stimulerande och utvecklande jobb, från det jag kom till Ams 1964 som amanuens till »Detaljen för kvinnligt arbete«. Även som arbetsmarknadsminister, riksdagsledamot, justitieminister och generaldirektör på Arbetsmiljöinstitutet har jag själv kunnat påverka inriktningen.
Hur har staten som arbetsplats förändrats under dina år i offentlig tjänst?
– Den har blivit mer osäker. Ingen tar idag tjänst i staten och tror att man kan stanna till pension. Å andra sidan har medbestämmandet ökat och den stela hierarkin blivit uppluckrad.
Har du svårt att hålla fingrarna borta från politiken?
– Inte längre. Däremot har jag synpunkter på beslut som fattas och kan bli arg då och då. På min tid hade det till exempel varit fullständigt otänkbart med dagens arbetslöshetssiffror. När jag tog över som arbetsmarknadsminister 1982, blev jag redan efter ett halvår jagad och utskälld, eftersom jag inte hade lyckats sänka arbetslösheten från 3,5 till under 3 procent.
Du har varit ST-medlem sedan 1964. Hur ofta har du bett ST om hjälp?
– Det funderade jag faktiskt på inför den här intervjun, men jag kan inte komma på att jag som medlem ringt ST mer än en enda gång.
Vad ska du göra nu?
– Akta mig för att fylla dagarna med en massa olika uppdrag! Jag fortsätter i styrelsen för svensk-finska kulturcentret Hanaholmen och är nyvald som ordförande i stiftelsen Korsvägen, som äger Universeum i Göteborg. För övrigt ska jag försöka vara lite lättsinnig och göra saker som är kul.
– Efter att ha arbetat i hela mitt vuxna liv vet jag inte hur jag kommer att reagera på all ledig tid. Det är möjligt att jag blir helt vansinnig och börjar klättra på väggarna…