Regler begränsar rätten att ha bisysslor
En bisyssla kan vara nästan vad som helst som du är engagerad i utanför ditt ordinarie arbete. Även om du har glädje och nytta av din bisyssla kan den dock vara ett problem för din arbetsgivare – som i vissa fall har rätt att begära att du avslutar den.
- Både betalt och obetalt arbete
Bisysslor kan vara både betalt och obetalt arbete, exempelvis ett extraknäck som boupptecknare eller volontärjobb på en kvinnojour. Det kan också vara en regelrätt anställning hos en annan arbetsgivare. I den akademiska världen handlar bisysslor ofta om forskning och utveckling inom det egna fältet.
- Lag och avtal kan sätta gränser
Arbetsgivare kan göra bedömningen att en anställds bisyssla skadar verksamheten och förbjuda den. För statligt anställda finns regler om bisysslor i både lag och kollektivavtal. Lagreglerna gäller inte anställda i statliga bolag eller konsulter som myndigheterna anlitar. För privatanställda finns en generell lojalitetsplikt mot arbetsgivaren som kan sätta gränser, och vissa kollektivavtal har särskilda regleringar.
- Risken för förtroendeskada avgör
Lagen om offentlig anställning slår fast att bisysslor inte får skada myndighetens anseende eller förtroendet för anställda på myndigheten. Risken för en förtroendeskada anses liten om bisysslan gäller förtroendeuppdrag inom fackföreningsrörelsen eller politiken, eller offentliga uppdrag i allmänhet. Bedömningen av en bisyssla kan bli strängare om myndigheten eller den anställde arbetar med tillsyn eller upphandling, förvaltar allmän egendom eller har maktutövande funktioner.
- Får inte hindra arbetet
I villkorsavtalet för statligt anställda finns det även ett förbud mot bisysslor som anses arbetshindrande eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Att bisysslan inte får vara arbetshindrande innebär att den inte får vara så omfattande att den anställde inte klarar att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Förbudet mot ”konkurrensbisysslor” gäller myndigheter som har affärs- eller uppdragsverksamhet.
- Arbetsgivare måste informera
Statliga arbetsgivare är skyldiga att informera personalen om vilka slags bisysslor som inte är tillåtna. Om de upptäcker att en medarbetare har en otillåten bisyssla måste de agera och fatta ett beslut – skriftligt och med en motivering – om att bisysslan ska upphöra. Bedöms en bisyssla vara arbetshindrande kan den anställde åläggas att upphöra helt eller delvis med den. Beslut om bisysslor kan överprövas i domstol.
- Normalt krävs ingen anmälan
Anställda har normalt inte skyldighet att berätta om bisysslor, om inte arbetsgivaren begär det – men en sådan begäran kan vara generell och riktas till samtliga anställda. Några grupper måste alltid anmäla engagemang utanför arbetsplatsen – domare, högskolelärare, myndighetschefer och den krets som går under det statliga chefsavtalet. Högskolelärare har å andra sidan även en utvidgad rätt att ha bisysslor inom anställningens ämnesområde.
Anställdas rätt att ha bisyssla kan bli en fråga för facket
Fackliga organisationer har i flera fall stött statligt anställda medlemmar vars arbetsgivare försökt sätta stopp för deras bisysslor. Det finns exempel på både fall där facken förlorat och fall där de anställda kunnat fortsätta med sina bisysslor.
- Ett uppmärksammat ärende som ST tagit till Arbetsdomstolen rörde naturvårdsprofilen Sebastian Kirppu. Han förbjöds av arbetsgivaren Länsstyrelsen i Dalarnas län att inventera skyddsvärd skog på fritiden. Domstolen beslutade interimistiskt att inventeringarna fick fortsätta, och en senare facklig förhandling ledde till att Sebastian Kirppu till stora delar kunde fortsätta med sin fritidssyssla.
- En kvinnlig polisanställd fick inte fortsätta med sitt ideella engagemang som ordförande i en förening för våldsutsatta kvinnor. Fallet gick till Arbetsdomstolen, som höll med arbetsgivaren om att allmänhetens förtroende för Polisens opartiskhet kunde skadas av bisysslan, trots att den anställda kvinnan inte arbetade i brottsutredande verksamhet.
- Det händer att myndigheter backar när de hotas med stämning gällande ett beslut om en bisyssla. Det skedde exempelvis när ST stämde Polisen för att en anställd stoppats från att driva ett fastighetsbolag som extraknäck. Bisysslan hade tidigare varit godkänd, och den anställde sysslade inte med myndighetsutövning och kom inte i kontakt med allmänheten i arbetet.