Konflikterna blir allt färre
Att vägra att arbeta, strejka, är arbetstagarnas vapen i konflikter på arbetsmarknaden. Men Sverige är ett »icke-strejkande land«, konstaterar Christer Törnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Skövde.
I Sverige är det inte tillåtet att strejka hur som helst. Anställda som är bundna av ett kollektivavtal får inte strejka under avtalsperioden. Och fackförbund måste varsla om strejk senast sju dagar innan den bryter ut. Strejker som inte följer dessa regler kallas för olovliga eller vilda strejker.
I modern tid har antalet strejker minskat. På 1970- och 1980-talet var det över 100 lovliga strejker per årtionde och därutöver ett antal vilda strejker. Den siffran kan jämföras med att 28 lovliga strejker brutit ut under första halvan av 2010-talet.
– Men nu i vår kan det bli en del strejker, eftersom avtalssamordningen brustit inom LO. Sedan får vi se om det blir en bestående bild, säger Christer Törnqvist.
Tidigare har den vanligaste orsaken till att anställda strejkat varit krav på högre löner, säger Christer Törnqvist. I dag handlar strejkerna ofta om att försvara kollektivavtalets värde.
Tjänstemän inom offentlig sektor fick strejkrätt först 1966. Men det är ovanligt att statsanställda strejkar.
– Yrkesgrupper som har viktiga samhällsfunktioner, som polis eller militär, ser till att nästan aldrig hamna i ett avtalslöst tillstånd, säger Christer Törnqvist.
Däremot är det relativt vanligt med strejker inom tåg- och bussbranschen.
Arbetsgivarens konfliktvapen kallas lockout. Det innebär att arbetsgivaren stänger ned hela arbetsplatsen, låser ute de anställda och håller inne med lönen.
Sympatistrejk
- Ett fackförbund kan stötta en part i en konflikt även om konflikten inte berör det egna förbundet. Det kallas sympatistrejk.
Vild strejk
- En vild strejk eller olovlig strejk är en strejk som faller utanför strejkrätten. Sedan 1976 får inte anställda som är bundna av ett kollektivavtal strejka under avtalsperioden. Det kallas fredsplikt.
Generalstrejk
- En generalstrejk är en strejk som berör stora delar av arbetsmarknaden och där påverkan på samhällets funktioner är stor. Storstrejken 1909 brukar betecknas som en generalstrejk.
ST kan strida för en miljard
- Under en strejk får inte arbetstagarna lön, men de kan få pengar från sitt fackförbunds strejkkassa. I STs strejkkassa finns närmare 362 miljoner kronor. Men i en konfliktsituation kan hela STs egna kapital användas. Dess bokförda värde är 632 miljoner kronor, men det verkliga värdet är betydligt högre, enligt STs ekonomichef Minna Engberg. Dessutom har ST konfliktmedel i Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR. Sammantaget skulle ST kunna använda omkring en miljard kronor vid en konflikt.
3 berömda historiska konflikter
- Sundsvallsstrejken 1879. Strejken bland sågverksarbetarna var en av landets första och den mest omfattande under 1800-talet. 5 000 personer strejkade när lönerna sänktes samtidigt som träpatronerna fick stödlån från staten.
- Politisk storstrejk 1902. Strejkvapnet användes i kampen för allmän och lika rösträtt. 120 000 personer strejkade i tre dagar.
- Storstrejken 1909. Arbetsmarknadsorganisationerna SAFs och LOs första stora konflikt. SAF krävde lönesänkningar och lockoutade 80 000 personer i textil-, sågverks- och pappersindustrin. LO svarade med att ta ut 300 000 arbetare i strejk.