De ska skydda valet från utländsk påverkan

Det är ett och ett halvt år sedan, men fortfarande kommer dagligen nyheter om den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet. Enbart på Facebook beräknas Rysslands påverkanskampanjer ha nått 126 miljoner amerikaner.

Och i höst är det allmänna val i Sverige.

– Det amerikanska valet har varit en ögonöppnare för oss, säger Mikael Tofvesson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Han är operativ chef för den grupp som sedan ett par år jobbar med att skydda valet.

– Vårt uppdrag är att göra samhället medvetet och varna. En lögn är en lögn, och den är ganska lätt att bemöta om mottagaren är beredd på det.

För den här uppgiften har MSB beredskap dygnet runt. Ett team analyserar hot som kan kopplas till inblandning från en främmande makt, ett annat analyserar sårbarheten i samhället.

Upptäcker de attacker mot valet går larmet. Falska uppgifter på nätet ska bemötas med sann och saklig information.

– Sedan flera år riktas påverkansförsök mot Sverige, men vi uttalar oss inte om huruvida vårt val är utsatt för det just nu, säger Mikael Tofvesson.

MSBs Stockholmskontor ligger högt upp i en röd tegelbyggnad vid korsningen Fleminggatan–Scheelegatan på Kungsholmen. En gång var stadens tingsrätt husets hyresgäst.

I början av arkaden som leder till entrén står Peter Lindes bronsskulptur Riddaren. Trots titeln föreställer statyn en naken man som står med utslagna armar och öppen famn, blottad för angrepp. Sårbar.

En sådan tolkning av konstverket innehåller allt som Mikael Tofvesson inte vill förknippa med försvaret mot utländsk informationspåverkan. Snarare kan den bild han ger liknas vid ett muskelknippe i full riddarrustning som står stark med skölden höjd mot anfall.

– Även försvarsberedningen har understrukit att det riktas påverkanskampanjer mot oss. Men vi vet inte om dessa krafter kommer att aktiveras så som skedde i det amerikanska presidentvalet och till del i de tyska och franska valen, säger han.

Vi går in i det rum där teamen arbetar. Skrivborden står tätt, men är påtagligt välstädade. Bara sådant som teamen kan visa upp ligger framme.

Lika ospännande som kontorslandskapet är, lika spännande är verksamheten. Sedan förra riksdagsvalet för fyra år sedan har miljön i sociala medier förändrats radikalt. År 2014 var risken för utländsk påverkan inte lika stor som i dag. Den tekniska utvecklingen och kunskapen om hur man kan agera har tagit sjumilasteg sedan dess.

– Den stora skillnaden är att främmande makt har exploaterat den möjligheten. Man har insett att man utifrån plattformar i sitt eget land kan ge sig på val, säger Mikael Tofvesson.

Om det kommer ett larm samlar MSB de myndigheter som är berörda, går igenom vad som hänt och vem som ska ge den information som behöver spridas.

– Vi reder tillsammans ut vem som ska vara talesperson och vad den personen ska säga. På så sätt får allmänheten en verklighetsförankrad och enhetlig bild.

Det amerikanska presidentvalet har lärt MSB att de mest märkliga händelser kan inträffa under valrörelser.

Numera är det välkänt att ryska intressen köpte annonser på Facebook till stöd för Donald Trump och mot Hillary Clinton, men det är inte lika känt hur de lurade aktivister att agera på olika sätt.

Exemplen är många. I Florida närmade sig de ryska nättrollen Trumps kampanjarbetare och spred uppfattningen att aktioner på nätet inte var tillräckligt. Man måste också ut på gatorna och visa sitt stöd för Trump i demonstrationer, hävdade de och erbjöd sig att vara med och organisera dem.

En ovetande supporter till Donald Trump fick betalt för att bygga en grotta på sitt lastbilsflak. Där uppträdde en person utklädd till Hillary Clinton i fångdräkt under gatukampanjerna.

I ett annat fall uppmanades svarta väljare att avstå från att rösta via ett Instagramkonto. Att avstå skulle vara bättre än att rösta på Clinton, som utmålades som skurk.

Allt detta har avslöjats av det amerikanska rättsväsendet. I New York Times pekades en nära vän till Rysslands president Vladimir Putin ut som organisatör av kampanjerna. Affärsmannen Jevgenij Prigozjin skulle via ett bolag i Sankt Petersburg och andra företag ligga bakom aktionerna. Syftet var enligt New York Times att »sprida misstro mot kandidaterna och det politiska systemet i allmänhet«.

Mikael Tofvesson säger att den som vill påverka det svenska valet kan ha samma syfte.

– De försöker inte påverka oss för att de tycker illa om val. Målet för dem är att den som vinner valet ska få en svag ställning och vara en svag internationell part. Då kan det land som bedrivit informationspåverkan utöva mer makt, få igenom sina beslut och sin vilja.

De som ska skydda valet mot utländsk inblandning får inte tumma på den svenska grundlagsfästa yttrandefriheten. När Mikael Tofvesson erbjöds det operativa chefsansvaret ställde han ett krav. Han skulle ha en jurist arbetande i sin närhet.

–För att inte ta snedsteg över grundlagen. Vi får aldrig riskera demokratin, yttrandefriheten och anonymitetsskyddet.

Yttrandefriheten gör ingen skillnad på extrema och kontroversiella yttranden och sådana som återfinns i den politiska debattens mittfåra.

– Demokrati och yttrandefrihet kräver en distinktion mellan medborgarnas rätt att yttra sig, även anonymt, och utländska statstjänstemän som utger sig för att vara svenskar. De senare är inte en del av vår demokrati, säger Mikael Tofvesson och betonar att opinionsbildning i valrörelsen är legitim påverkan.

I flera år har MSB utbildat andra myndigheters företrädare, länsstyrelser, kommuner och landsting i hur man känner igen påverkanskampanjer och motverkar dem. Över 7 000 deltagare har nåtts av utbildningen. Sedan i höstas har man koncentrerat den mot personer som jobbar med valet.

Den viktigaste delen i utbildningen är medvetandegörandet, förklarar Mikael Tofvesson. Den drabbade myndigheten behöver egentligen inte veta vem som ligger bakom de felaktiga uppgifterna, utan var och hur man agerar.

– Talet om medvetandegörande kanske låter tunt, men handlar om att myndigheterna ska förstå sina roller och hur dessa är kopplade till de hot som finns.

Dominik Swiecicki har hållit i de utbildningar som varit inriktade mot valet.

– Jag brukar ha ett grupparbete som går ut på att deltagarna ska se på sin egen organisation. Vad skulle du göra om du ville jäklas med din myndighet eller organisation? Vilka är de känsliga ämnena?

Myndigheternas kommunikatörer är ofta duktiga på krisinformation vid katastrofer som stora bränder eller väderfenomen, konstaterar Dominik Swiecicki. Men organiserade påverkanskampanjer är något annat.

– De drivs av motståndare som har planerat kampanjen, har stora resurser och dessutom kunskaper om vårt samhälle. Vi måste vara medvetna om att varje steg vi tar för att hantera detta kan vara förutsett.

Man kan likna situationen vid ett parti schack. De båda spelarna har strategier, försöker förutse varandras drag och är beredda på att göra motdrag beroende på hur motspelaren flyttar sina pjäser.

I utbildningen brukar Dominik Swiecicki använda exemplet med det förfalskade brev som skickades i försvarsminister Peter Hultqvists namn. I januari 2015 fick vapentillverkaren BAE Systems Bofors ett brev från ministern där han gratulerade till vapenaffären med Ukraina.

Syftet med brevet är okänt. Kanske ville en främmande makt ställa Sverige i dålig dager genom den påstådda vapenaffären med ett land som befinner sig i krig. Enligt svensk lag skulle vapenexport till Ukraina vara olagligt.

Men brevet kunde också vara dubbelt förrädiskt, förklarar Dominik Swiecicki.

– Den som känner till hur Sverige fungerar förstår vad som troligen händer. När falsariet upptäcks kommer en dementi. Den kan användas mot regeringen i Ukraina. Se, ni har inte stöd, de säljer inte vapen till er och det kommer inte att inträffa heller.

Inför valet ser MSB flera tänkbara hot. Till exempel att någon försöker störa distributionen av röstsedlar, kommer med falsk information om hur röstningen ska gå till, eller försöker skada förtroendet för rösträkningen.

MSB utesluter inte heller försök att öka polariseringen i samhället.

I det amerikanska presidentvalet använde ryska nättroll en raffinerad metod för att öka polariseringen, berättar Mikael Tofvesson.

De lyckades få en mindre grupp rasister att demonstrera utanför ett muslimskt center i Houston, Texas, och samtidigt starta en muslimsk motdemonstration på samma plats, vilket ledde till skärpta motsättningar mellan grupperna.

En svensk offentlig verksamhet som har drabbats av en desinformationskampanj är Österåkers kommun, där det spreds ett falskt brev när flyktingströmmen var som störst 2015.

Enligt brevet skulle kommunen lägga ned ett boende för personer med funktionsnedsättning och göra om det till flyktingförläggning.

En av invånarna i Österåker fotograferade brevet och publicerade bilden på Facebook.

– Kommunens informatör såg inlägget och gick ut med information. Spridningen av det falska brevet blev begränsad tack vare snabbheten i motåtgärden. De som var källkritiska gick in på kommunens hemsida och såg att uppgifterna inte stämde, säger Dominik Swiecicki.

Om desinformationen var inhemsk eller kom från en främmande makt är oklart. Men oriktig information ska bemötas oavsett vem som står bakom, enligt MSB.

– Kommunerna måste själva omvärldsbevaka och hitta kampanjer, avgöra om de ska agera och i så fall i vilka kanaler. Vi på MSB kan inte veta vad som är sant och falskt i 290 olika kommuner, säger Dominik Swiecicki.

Men MSB hjälper till.

Fram till valet 9 september har myndigheten valbevakning dygnet runt alla dagar i veckan. Det finns hela tiden en person avdelad för vad som kallas TiB, tjänsteman i beredskap.

Myndigheten har ett speciellt rum för den breda omvärldsbevakning som ständigt sker och som omfattar allt från tecken på naturkatastrofer till hot om terrorbrott.

När Publikt släpps in i TiB-salen har bildskärmarna, som täcker en hel vägg, ställts om till de öppna källor som MSB följer. Internationella nyhetssändningar blandas med Twitterflöden, väderläget och svenska nyheter.

Anna Garnelis och Petter Nyhlin är förmiddagens tjänstemän i beredskap. Vid niotiden inträffar den mest dramatiska händelsen under deras arbetspass. Polisens bombgrupp kallas till ett bostadsområde i Göteborgsförorten Frölunda. Några byggnadsarbetare har hittat en misstänkt bomb i en krypgrund och 65 boende evakueras.

– Polisen har informerat om ett misstänkt föremål. Syftet skulle kunna vara att störa ut någon verksamhet i samhället. Om konsekvenserna blir nationella blandas vi på MSB in, därför måste vi ha bevakning på händelsen, säger Anna Garnelis samtidigt som hon låter blicken svepa över bildskärmarna.

På liknande sätt jobbar MSBs personal med vakthållningen kring valet.

– Alla på vår enhet jobbar mer eller mindre med det. Beredskapen får inte vara personberoende.

Petter Nyhlin fyller i:

– Vi ska se till att olika aktörer kan prata med varandra fort och effektivt om valets funktionalitet skulle störas.

Till sist är ändå frågan om Ryssland eller någon annan främmande makt verkligen är intresserad av att påverka valet i det lilla landet Sverige.

– Sverige har större tyngd i internationella kretsar än vad befolkningsunderlaget borde ge oss. Vi har förmåga att mobilisera andra länder i frågor som vi tycker är viktiga, säger Mikael Tofvesson.

– Och vi är en del av EU. Splittring mellan EU-länder är en målsättning för vissa länder. Glöm inte heller bort att Sverige är en Östersjöstat där den säkerhetspolitiska dynamiken har förändrats på senare år.

I TiB-salen konstaterar Anna Garnelis och Petter Nyhlin att polisens bombgrupp utfört en begränsad insats. Den lilla dramatik som vibrerade i rummet under några minuter har lagt sig.

– Det känns aldrig som vardag här. Den ena dagen är inte den andra lik, säger Anna Garnelis.

– Jo, det är spännande att gå till jobbet och skydda demokratin. Det känns meningsfullt, även om jag inte är särskilt orolig för att något ska hända med valet, säger Petter Nyhlin.

LÄS OCKSÅ: Ökad beredskap på Valmyndigheten för att möta desinformation