Myndighetsledningarna måste inkludera medarbetarna i arbetet mot korruption
Den 9 december infaller den internationella dagen mot korruption. Det är myndighetsledningarnas uppgift att skapa förutsättningar för det viktiga arbetet med att bekämpa korruption i statsförvaltningen, skriver Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör för Statskontoret, och Johan Mörck, utredare på myndigheten. De anställda måste involveras i detta arbete och deras riskmedvetande höjas, anser de.
Sverige bedöms vara ett av världens minst korrupta länder med en statsförvaltning av hög klass. Det innebär inte att vi är befriade från korruption. Sverige har under senare år haft flera fall av korruption inom den statliga förvaltningen. Det har handlat om allt från mutbrott till olika former av vänskapskorruption där tjänstepersoner gett någon form av fördel till vänner eller bekanta.
En vanlig föreställning är att detta enbart handlar om att enskilda individer begår överlagda fel i situationer där det finns något slags vinning att göra. Men korruption sker inte i ett vakuum. Korrupta handlingar sker i ett sammanhang och som ett uttryck för naivitet eller olika handlingsnormer som finns inbäddade i en organisationskultur. Därför är det viktigt att myndighetsledningar tar sig an arbetet mot korruption med ett vidare perspektiv och aktivt verkar för att bygga en god förvaltningskultur. Det handlar om att stärka viktiga kunskaper, integritet och riskmedvetenhet hos anställda.
I regeringens handlingsplan mot korruption förtydligas förväntningarna på myndigheterna och deras arbete mot korruption. Den offentliga förvaltningens arbete för att förhindra korruption och begränsa dess skadeverkningar ska bedrivas medvetet och på ett strukturerat sätt. I Statskontorets rapport Arbetet mot korruption är under utveckling konstateras att myndigheternas arbete har utvecklats positivt men att det fortfarande finns områden att stärka. Tyvärr finns inte något enkelt universalrecept för arbetet. För ett strukturerat arbete mot korruption behöver myndighetsledningen vidta en kombination av åtgärder som är anpassade till myndighetens uppdrag, organisering och inte minst de risker som finns i verksamheterna.
En utmaning är att många i Sverige har en naiv hållning till förekomsten av korruption. Vi tänker att det inte förekommer här. För att motverka en sådan hållning behöver myndighetsledningen själv ha tillräckliga kunskaper och vara medveten om vilka korruptionsrisker som finns i verksamheten. Det gör det möjligt att säkerställa att myndigheten lever upp till de allmänna krav som föreligger.
Dessutom behöver de anställdas riskmedvetenhet höjas. Ledningen har en särskilt viktig roll i detta. Genom att utveckla arbetssätt för att analysera korruptionsrisker som inkluderar medarbetare i samtal om risker, om de faktorer som påverkar dessa och om rollen som statsanställd blir varje anställd en central del i myndighetens skydd mot korruption. Resultatet av arbetet blir mer än bara ett dokument, det bidrar till ett effektivt och hållbart arbete mot korruption och för en god förvaltningskultur.
Det är myndighetsledningarna som skapar förutsättningar för ett strukturerat arbete mot korruption. Men det handlar inte bara om att ta initiativ och skapa rätt organisatoriska förutsättningar. Genom sitt ledarskap och i handling anger chefer tonen för vilka beteenden och förhållningssätt som ska prägla arbetet på myndigheten. Det är en viktig ingrediens i arbetet mot korruption. Det lägger grunden för en god förvaltningskultur och myndigheter med motståndskraft mot korruption.
Annelie Roswall Ljunggren
Generaldirektör för Statskontoret
Johan Mörck
Utredare på Statskontoret
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
