Kriminalvårdarnas arbetsmiljö får inte bli sämre när de intagna blir fler
Det är regeringens ansvar att Kriminalvårdens ledning har vettiga förutsättningar för att bedriva sin verksamhet, så att myndighetens anställda kan få en bra arbetsmiljö, skriver Rasmus Ling, MP. Det är inte rimligt att kriminalvårdarna får betala priset när straffen skärps, anser han.
Mot bakgrund av den alltmer utbredda och råa gängbrottsligheten har det skett ett skifte inom rättspolitiken. Att denna brottslighet är ett av vår tids största samhällsproblem råder det nära nog enighet om i riksdagen. Brottsrubriceringarna har blivit fler och straffen har skärpts för de flesta brottstyper. Den nya högerregeringen och Sverigedemokraterna har i sitt samarbetsavtal, Tidöavtalet, gjort klart att fler straffskärpningar är att vänta.
Men politiken har inte varit lika bra på att ge Kriminalvården förutsättningar att bedriva sin verksamhet på ett rimligt sätt. När det nu sannolikt kommer att utdömas fler och längre fängelsestraff vilar ett stort ansvar på högerregeringen – inte minst på justitieminister Gunnar Strömmer – att ge Kriminalvården bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag.
För att verksamheten ska fungera behöver Kriminalvården ha tillräckligt många anställda, och de måste ha relevant kompetens. Kriminalvårdare har en tuff arbetsmiljö såväl fysiskt som psykiskt och utsätts inte sällan för hot. Det är avgörande för verksamheten att de har en så bra arbetsmiljö och så goda villkor som möjligt.
Att ha en person i häkte eller anstalt är inte gratis – det kostar flera tusen kronor per dygn. Redan i dag råder överbeläggning på Kriminalvårdens anstalter och häkten. Många av de lokaler som används är slitna och i behov av underhåll eller renovering, något som kraftigt försvåras av brist på medel och hög beläggningsgrad.
Jag ställde en skriftig fråga till Gunnar Strömmer om regeringen avser att vidta åtgärder för att de anställda på Kriminalvården ska få en bättre arbetsmiljö. Gunnar Strömmer hänsköt i svaret ansvaret till myndigheten som arbetsgivare. Men det är regeringens ansvar att myndighetsledningen har vettiga förutsättningar. Ingen generaldirektör kan trolla med knäna.
Kriminalvården är en av de viktigaste myndigheterna i arbetet för att minska gängbrottsligheten. Ju fler som lämnar den kriminella banan efter avtjänat straff, ju större chans att utvecklingen vänds. Det är inte rimligt att de anställda i Kriminalvården får betala priset när straffen skärps. Justitieministern måste se till att värna Sveriges kriminalvårdare.
Rasmus Ling
Riksdagsledamot för Miljöpartiet, för närvarande föräldraledig
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.