Justitieministern måste värna grundlagen

DEBATT: OFFENTLIGHETSPRINCIPEN2024-05-17

I flera nya domar har det slagits fast att allmänna handlingar inte behöver lämnas ut till rättsdatabaser. Man har bestämt sig för att EU-rätten står över svensk grundlag, trots att våra grundlagar utlovades skydd när vi gick med i EU, skriver Gunnar Axén, ansvarig utgivare för Nyhetsbyrån Verifiera och tidigare moderatpolitiker. Han uppmanar justitieminister Gunnar Strömmer att agera till stöd för den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen.

”Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar” – så uttrycks offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen, en viktig del av våra grundlagar sedan 1766.

Vi har all anledning att vårda våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningen har ju numera även utsetts till världsminne av FN-organet Unesco.

Offentlighetsprincipen är av stor vikt för att allmänheten ska ha god insyn i och kunna utöva medborgerlig kontroll över myndigheternas verksamhet. Medborgarna ska kunna granska att beslutsfattande sker på ett korrekt och rättssäkert sätt samt att skattebetalarnas pengar används effektivt och för rätt ändamål.

Enligt EU-fördraget ska varje lands nationella identitet respekteras som den kommer till uttryck i den konstitutionella grundstrukturen. Balansen mellan offentlighetsprincipens öppenhet och skyddet för personlig integritet är därmed en nationell fråga som ytterst vilar på riksdagen att avgöra. Att beslutsrätten rörande grundläggande konstitutionella principer som offentlighetsprincipen och censurförbudet inte får överlåtas har också slagits fast i förarbetena till den ändring av regeringsformen som trädde i kraft 2003.

Hittills har rättsdatabaser med utgivningsbevis, som i sökbar form publicerar domstolsprotokoll, alltid ansetts vara uttryckligen skyddade av yttrandefrihetsgrundlagen. Rättsdatabaser används bland annat av myndigheter, domstolar, medier och arbetsgivare i exempelvis brottsförebyggande och brottsuppklarande syfte.

Nu pågår dock flera rättsliga processer där dessa rättsdatabasers existens hotas, när vår egen grundlags status ställs mot EU-rätten. Jag har, som ansvarig utgivare för rättsdatabasen Verifiera, under den senaste tiden varit överhopad av samtal från försvarsföretag, kärnkraftverk, brottsbekämpande myndigheter, banker och många andra som använder sig av rättsdatabaser i sitt brottsförebyggande arbete. Bilden är entydig. Flera domstolar har valt att tolka lagen på ett nytt sätt. De lämnar numera inte ut allmänna handlingar så att de kan publiceras i rättsdatabaser.

Man har helt enkelt bestämt sig för att EU-rätten står över svensk grundlag, trots att våra grundlagar utlovades skydd när vi gick med i EU.

Konkret handlar det om huruvida dataskyddslagen, den svenska lag som kompletterar EUs dataskyddsförordning GDPR, trots sitt undantag för grundlagsskyddad verksamhet, ska kunna anses tillämplig på rättsdatabaser. Både Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen har nu praxisbildande fall att pröva. Det är naturligt att det är vårt svenska rättssystem som ytterst ska avgöra denna fråga. 

Men i en rättslig process i Attunda tingsrätt har man begärt ett förhandsutlåtande från EU-domstolen rörande om GDPR står över svensk grundlag eller ej. Sveriges regering och ansvarigt statsråd Gunnar Strömmer bör intervenera vid denna prövning i EU-domstolen och klargöra att vi slår vakt om vår grundlagsskyddade offentlighetsprincip. Skulle regeringen underlåta detta så lämnar man fältet fritt för EU att i framtiden köra över den svenska grundlagen, vilket knappast skulle gynna svenska folkets förtroende för EU-samarbetet. Tvärtom så riskerar man att underblåsa den - än så länge svaga - rörelse som förespråkar ett svenskt EU-utträde.

Justitieminister Gunnar Strömmer, som tidigare under sin karriär gjort sig känd för att vara en stark förkämpe för mänskliga fri- och rättigheter, har nu en möjlighet att tydligt stå upp för våra svenska grundlagar och deras skydd för tryck- och yttrandefriheten.

Gunnar Axén
Ordförande och ansvarig utgivare för Nyhetsbyrån Verifiera. Riksdagsledamot för Moderaterna 1998–2014.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA