Varför måste de be polisen om lov?
”Det finns anledning att fråga sig vilket intresse Trafikverket anser sig tjäna i första hand. Allmänhetens eller polisens?” Det frågar sig Carl Larsson, reporter på SVT, efter att Trafikverket fått offentliga uppgifter sekretessbelagda efter att SVT begärt ut dem.
Våren 2013 begärde SVT Sörmland uppgifter från Trafikverkets fartkameror på en vägsträcka öster om Enköping. Syftet var att granska polisbilarnas hastigheter vid den biljakt som föregick dödsolyckan vid Hjulstabron där två unga män förlorade livet sedan vakthavande befäl beordrat broöppning.
I stället för att lämna ut uppgifterna kontaktade Trafikverket Uppsalapolisen, som då begärde att få samma material som SVT. Därmed blev uppgifterna hemliga med hänvisning till förundersökningssekretessen.
Nyligen riktade Justitieombudsmannen kritik mot Trafikverkets agerande. Myndigheten är missnöjd med det och vill att det i vissa fall ska vara möjligt att kontrollera med polisen innan handlingar lämnas ut till allmänheten. Detta för att undvika att förundersökningar skadas. Uttalandet framförs av Trafikverkets ställföreträdande chefsjurist till Publikt.
Justitieombudsmannen konstaterar att Trafikverket var väl medvetet om att uppgifterna från hastighetskamerorna inte omfattades av sekretess. Det framgår av det mejl som Trafikverkets samordnare skickade till Uppsalapolisen, där utredaren erbjuds att begära in materialet i syfte att skapa förundersökningssekretess. Samordnaren frågar dock inte utredaren om ett utlämnande till SVT skulle skada förundersökningen.
Om man nu visste att uppgifterna inte omfattades av sekretess fanns det väl ingen anledning att rådgöra med polisen? Det är minst sagt svårt att förstå Trafikverkets resonemang.
»Det är möjligt att JO har formellt rätt. Men det ställer till praktiska problem för oss«, säger Trafikverkets ställföreträdande chefsjurist till Publikt.
Att offentliga uppgifter ska lämnas ut är ingen formalitet. Och eventuella praktiska problem som Trafikverket upplever är fullkomligt irrelevanta. Det finns anledning att fråga sig vilket intresse Trafikverket anser sig tjäna i första hand. Allmänhetens eller polisens?
Det är svårt att tolka Trafikverkets resonemang på annat sätt än att myndigheten anser att inte bara en, utan möjligen två grundlagar, måste ändras. Dessutom skulle delar av offentlighets- och sekretesslagen behöva skrivas om.
Att myndigheter i stället för att självständigt fatta beslut i sin myndighetsutövning ska hämta in godkännande från polis rimmar illa med regeringsformens bestämmelse om förvaltningsmyndigheternas självständighet. Vidare innebär det ett inte så litet ingrepp i offentlighetsprincipen, en princip som rensar undan korruption, breder väg för massmedial granskning och ger medborgarna makt.
Hur var det då med de uppgifter som SVT inte fick ta del av? Jo, när de väl gjordes offentliga i samband med att åtal väcktes mot vakthavande befäl visade det sig att polisbilarna körde i höga hastigheter och med litet avstånd till de jagade männen. Omständigheter som kan ha bidragit till den tragiska utgången. Det hade inte alls varit fråga om något efterföljande på avstånd, som Uppsalapolisen uppgav till SVT. Men med benägen hjälp från Trafikverket lyckades man mörklägga detta. Genom att inte rapportera in biljakten till Rikspolisstyrelsen bröt Uppsalapolisen dessutom mot gällande föreskrifter.
Hör den förhandsgranskning som Trafikverket propagerar för verkligen hemma i Sverige? Eller är det något vi förknippar med betydligt mindre demokratiska stater?
Carl Larsson, reporter SVT.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
