Skyddsombud föreslås för studenter

HÖGSKOLAN2006-05-08

Vuxna studenter ska få en stärkt ställning när det gäller arbetsmiljöfrågor. Förslaget, som kommer från utredningen om arbetsmiljölagen, välkomnas av Sveriges förenade studentkårer.

Utredningen om arbetsmiljölagen, under ledning av hovrättsrådet Lars Dirke, har regeringens uppdrag att se över ett antal arbetsmiljöfrågor. I ett delbetänkande behandlar utredningen bland annat skyddsfrågor för barn och studerande. För vuxna studerande införs ett system med studerandeskyddsombud, vars roll blir betydligt starkare än de nuvarande elevskyddsombudens.

· De ska kunna tillkalla tillsyn från Arbetsmiljöverket.

· De ska vara fullvärdiga medlemmar i skyddskommittéer där de tidigare endast haft närvaro- och yttranderätt.

· De ska få samma rätt till information som arbetstagare.

Den stora skillnaden mellan studerandeskyddsombudens befogenheter jämfört med de anställdas är att studenternas inte får stopprätt – rätten att omedelbart stoppa en verksamhet som anses farlig.

– Högskolan är studenternas arbetsplats och med det här förslaget kan studenterna nu äntligen vara fullvärdiga medarbetare i högskolans arbetsmiljöarbete, säger Maria Noleryd, vice ordförande för SFS, i ett pressmeddelande.


Också elever i grundskolans högstadium och i gymnasieskolan föreslås få en stärkt ställning i skyddskommittén. Elevskyddsombuden ska kunna lägga fram förslag och delta i beslut. Däremot anser utredningen inte att de bör få rätt att ensamma hindra övriga deltagare från att fatta beslut i skyddskommittén.

Utredningen föreslår att arbetsmiljölagen anpassas till utvecklingen genom att arbetsmiljöombud tas med i lagen som en alternativ benämning för skyddsombud. Däremot är benämningar som arbetsplatsombud och lokalombud inte tillräckligt tydliga för att användas som alternativa benämningar.

Utredningen har också haft i uppdrag att se över hur man skulle kunna göra arbetsmiljölagen dispositiv, så att arbetsmarknadens parter kan avtala bort regler i lagen. I uppdraget har inte ingått att göra överväganden om det är lämpligt. Trots det konstaterar utredningen att det står helt klart att följderna skulle bli negativa.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA