Polisens internrevision efterlyser tydligare rutiner
Polismyndighetens HR-avdelning behöver tydliggöra rutinerna för hur dess medarbetare ska agera om det finns risk för jäv vid arbetsledningsbeslut, skriver myndighetens internrevision i en rapport. ST inom Polisen välkomnar internrevisionens granskning.
Polismyndighetens internrevision har granskat myndighetens bemanningsprocesser, med fokus på arbetsledningsbeslut. I sin rapport, som blev klar i slutet av förra året, lämnar internrevisionen rekommendationer på fem olika områden. Tre av dem gäller vad internrevisionen bedömer vara ”väsentliga brister”. Exempelvis rekommenderas i rapporten att HR-avdelningen ska se över styrdokument och tydliggöra processer för så kallade arbetsledningsbeslut.
Två rekommendationer rör vad som bedöms vara ”mindre väsentliga” brister. En av dem gäller rutiner för hur HR-medarbetarna ska agera när det finns risk för jäv i samband med arbetsledningsbeslut. Där rekommenderar internrevisionen HR-avdelningen att tydliggöra rutinerna och informera medarbetarna om hur jävsmisstankarna ska tas om hand.
Internrevisionen har inte identifierat några brister som bedöms vara ”mycket väsentliga”, den allvarligaste nivån i den tregradiga skala som används.
Ann Gustafsson, vice avdelningsordförande för ST inom Polisen, välkomnar internrevisionens rapport.
– Jag tycker den är bra. Man lyfter även in arbetstagarorganisationernas delaktighet, och den delaktigheten, i kombination med att vi har haft bra partssamtal, gör att vi aldrig haft sådana diskussioner som vi har nu. Det finns ett genuint intresse av att säkerställa en bemanningsprocess där risk för jäv och vänskapskorruption undanröjs, säger hon.
Användningen av arbetsledningsbeslut för att tillsätta tjänster har varit omdiskuterad. Ett sådant beslut innebär att en anställd får en tjänst utan att den utlysts. Arbetsgivarens uppfattning är att det redan vid den initiala anställningen har gjorts en bedömning av den anställdes förtjänst och skicklighet, på det sätt som krävs när en myndighet rekryterar. Men förfarandet har ifrågasatts av bland annat ST-avdelningen inom Polisen. Kritikerna har hävdat att arbetsledningsbesluten riskerar att leda till jävssituationer.
Internrevisionen har inom ramen för granskningen genomfört enkäter till chefer på myndigheten och till HR-medarbetare som jobbar med bemanning. En majoritet av cheferna svarade att det är tydligt hur de ska agera för att förhindra jäv, både vid de arbetsledningsbeslut som föregås av intresseanmälan och de som inte gör det.
En majoritet av HR-medarbetarna svarade att det inte förekommit jäv vid arbetsledningsbeslut som de arbetat med, men drygt hälften uppgav att det funnits risk för det. 30 av 39 ansåg att det saknas rutiner för hantering av jävssituationer vid arbetsledningsbeslut.
– Jag tror det beror på något så enkelt att vi inte har fastställda rutiner och kontrollpunkter för att säkerställa att risk för jäv och vänskapskorruption inte finns i våra anställningsprocesser. Vi arbetstagarorganisationer tycker att det blir mer öppet med rekryteringar eller arbetsledningsbeslut som föregås av intresseförfarande, i stället för raka arbetsledningsbeslut, där medarbetare inte har möjlighet att söka till vakant funktion, säger Ann Gustafsson.
Hon är själv del av ett partsgemensamt initiativ på myndigheten som arbetar med att utveckla bemanningsprocesserna för att undvika risken för jäv och vänskapskorruption.
Under 2023 utgjorde rekryteringar 3 038 bemanningsärenden på myndigheten, arbetsledningsbeslut med intresseanmälan 650 och arbetsledningsbeslut utan intresseanmälan 55. Rekryteringar har inte varit föremål för internrevisionens granskning.
Ann Gustafsson betonar vikten av att alla processer för bemanning och omplacering är tydliga. Ofta går rekrytering och arbetsledningsbeslut med intresseanmälan till på ett snarlikt sätt, menar hon – något som även internrevisionen lyfter i sin rapport.
Just nu pågår ett partsgemensamt arbete med att ta fram förslag för att göra bemanningsprocessen tydligare och mer transparent, berättar Ann Gustafsson.
Hur stort är det här problemet?
– Det är ett så pass stort skav att vi tycker att man ska utveckla och förtydliga processerna. Vi får många frågor från medlemmar som inte förstår varför de inte fått en tjänst eller känner att det inte är någon idé att de söker, för att chefen – på oklara grunder – redan kan ha bestämt vem de vill ha till funktionen. Så det finns en frustration.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
