Detaljstyrning problem för myndigheter
Regeringen är på väg att återgå till att detaljstyra myndigheternas verksamhet, tvärtemot intentionerna med mål- och resultatstyrning. Det skriver Statskontoret i en rapport.
På uppdrag av Ansvarskommittén har Statskontoret undersökt om mål- och resultatstyrningen ökar eller minskar sektorisering i förvaltningen. Enligt rapporten är mål- och resultatstyrning inte en huvudorsak bakom sektoriseringsproblemen i statsförvaltningen.
Men det finns flera mekanismer inom resultatstyrningen som förstärker problemen. Till exempel kan olika myndigheter ha mål som inte är samstämmiga och vaga mål som ger utrymme för olika tolkningar.
Statskontoret slår också fast att regeringen åter börjat styra myndigheterna med detaljstyrning – i motsats till intentionerna bakom mål- och resultatstyrningen. Ett annat problem är att den uppsjö av mål och uppdrag i som finns i myndigheternas regleringsbrev leder till att allt inte tas på allvar. Trots omfattande och detaljerade återrapporteringskrav får regeringen ändå inte användbara underlag.
Slutligen är regeringskansliets organisation inte anpassad för att hantera den mängd information som blir resultatet av alltför många mål och detaljerade återrapporteringskrav.
I en kommentar konstaterar Statskontorets chef Anders L Johansson att mål- och resultatstyrningen behöver reformeras. Antalet mål och uppdrag till myndigheterna och kraven på återrapportering bör minskas. Dessutom bör mål- och resultatstyrning kompletteras med externa utvärderingar, anser han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.