Kriminalvården

Kriminalvården försöker hitta nya lösningar på bristen på fängelseplatser. Myndigheten överväger många alternativ – från fängelseskepp till att nyttja tomma industrilokaler. ”Vi behöver verkligen tänka utanför boxen”, understryker Kriminalvårdens rättschef Caroline Oredsson i en artikel på myndighetens sajt.

Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att anslaget till Kriminalvården höjs med ytterligare en halv miljard kronor. ”Utbyggnaden av Kriminalvården inleddes alldeles för sent och myndigheten står nu inför stora utmaningar”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

En anställd vid Kriminalvården får 25 dagars löneavdrag efter att han vid två olika tillfällen ska ha kysst yngre kollegor på halsen.

Regeringen ger en utredare i uppdrag att ta fram förslag på de lagändringar som krävs för att barn och unga som döms till fängelse ska kunna få sin lagstadgade utbildning inom Kriminalvården. ”En studentmössa i garderoben är det bästa vaccinet mot kriminalitet”, kommenterar utbildningsminister Johan Pehrson, L, utredningsuppdraget.

Kriminalvården begär i sitt budgetunderlag ytterligare 800 miljoner kronor nästa år och kraftiga förstärkningar fram till 2028. Myndigheten räknar med en fortsatt kraftig expansion av antalet anstaltsplatser och en fördubbling av antalet anställda fram till 2034.

Den nyinvigda anstalten Viskan i Ånge ska byggas ut med ytterligare 120 platser i en ny huskropp. Kriminalvården räknar med att utbyggnaden kommer att ge omkring 90 nya arbetstillfällen.

Kriminalvården har återinvigt anstalten Viskan i Ånge kommun, som nu har 144 platser. De första intagna tas emot i mars. Totalt ska 120 anställda bemanna anstalten, och rekryteringen pågår fortfarande.

På begäran av Kriminalvården låter regeringen utreda möjligheterna för myndigheten att använda sig av biometriska data i sin verksamhet. Syftet är att effektivisera och öka säkerheten.

Regeringen har utsett Olov Holst till nationell samordnare för utbyggnaden av Kriminalvården. I uppdraget ingår att stödja Kriminalvården i arbetet med att öka antalet platser på anstalter och häkten.

Dubbelbeläggningen på häkten och anstalter kan påverka den psykiska och den fysiska hälsan hos de intagna negativt, konstaterar justitieombudsmannen Katarina Påhlsson. ”Kriminalvården behöver omgående se över vilka åtgärder som är nödvändiga för att undanröja de risker som finns med att dela cell”, framhåller hon.

Kriminalvården har beslutat att krigsplacera mer än hälften av de anställda vid myndigheten. ”Över tid räknar vi med att behöva krigsplacera fler”, aviserar Kriminalvårdens HR-direktör Lena Hadad i en text på myndighetens sajt.

Regeringen ger Statens institutionsstyrelse, SiS, i uppdrag att förbereda utfasningen av sluten ungdomsvård. Myndighetens särskilda ungdomshem ska ersättas av ungdomsfängelser i Kriminalvårdens regi. ”Det behövs en bättre fungerande övergång från ett liv på institution till ett liv i frihet, oberoende av var man bor”, betonar socialminister Jakob Forssmed, KD.

Att placera intagna utomlands är en lösning som måste övervägas, anser STs avdelning inom Kriminalvården. Möjligheten finns, enligt en ny utredning, men kräver omfattande lagändringar. Diskussioner om att hyra anstaltsplatser förs just nu med bland andra Estland, sade justitieminister Gunnar Strömmer, M, vid en presskonferens på onsdagen.

Kriminalvårdens stora expansion är en utmaning för myndigheten, och kostnadseffektiviseringar är nödvändiga för att klara uppdraget, skriver myndighetens internrevision i en rapport.

Kriminalvården avbryter enligt Ekot sin upphandling av halvvägshus, sedan förvaltningsrätten slagit fast att myndigheten inte kan stänga ute en anbudsgivare på grund av kontakter med kriminella.