Krisberedskap

Sextio statliga myndigheter ska bli beredskapsmyndigheter. Reformen är enligt regeringen ett led i en satsning för att stärka landets motståndskraft under fredstida kriser, höjd beredskap och krig.

Flera myndigheter ska ha en krigsorganisation och krigsplacerad personal redo om regeringen beslutar om höjd beredskap. Nu väcker Rysslands invasion av Ukraina frågor bland statligt anställda om vad placeringen egentligen innebär vid en krigssituation.

Trafikverket vill mångdubbla statens stöd till beredskapsflygplatser och öka antalet från dagens 10 ordinarie flygplatser till 22. Därmed skulle 12 av dagens 17 temporära beredskapsflygplatser permanentas.

Statens projektbidrag för att stärka krisberedskapen och civilförsvaret riskerar att användas i den ordinarie verksamheten, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Därmed uteblir den önskade förstärkningen, enligt myndighetens rapport.

På många myndigheter pågår just nu arbetet med att krigsplacera personalen. Anställda kan inte neka att bli krigsplacerade och inte heller kräva att få kvarstå som krigsplacerad i en frivilligorganisation om man redan är det.

Fyra myndigheter har fått regeringens uppdrag att redovisa vad de gör för att utveckla sin krisberedskap och förmåga att hantera stora händelser som omfattande olyckor och naturkatastrofer.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, varnar i en ny rapport för hot mot journalister. Mediernas krisberedskap behöver stärkas för att möta en mer komplex risk- och hotbild, anser MSB.

Samtliga polisanställda ska krigsplaceras på sina ordinarie tjänster vid Polisen, beslutade rikspolischef Dan Eliasson i slutet av januari, skriver Aftonbladet.

Räddningsskolan Sandö i Ångermanland kommer att drivas vidare. Därmed räddas ett hundratal jobb inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skriver lokala medier.

I förra veckan sades åtta anställda på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, upp på grund av arbetsbrist. Ytterligare ett femtontal personer har blivit omplacerade eller lämnat myndigheten.

Länsstyrelserna behöver bli bättre på krisberedskap, bland annat genom mer övning och tillsyn av kommunerna. Bara varannan länsstyrelse har övat nog, visar en granskning från Riksrevisionen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har senarelagt sitt beslut om att eventuellt lägga ned någon av myndighetens räddningsskolor. Ett ställningstagande väntas tidigast i december.

Regeringen tänker inte göra något mer för att förbättra arbetet med informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Enligt en skrivelse till riksdagen har tillräckliga förändringar genomförts.

Förtroendet för hur allmänheten skulle klara en kris är lågt bland de som ansvarar för beredskapen i kommuner, landsting och länsstyrelser. Det framgår av en enkät som gjorts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.