Utan tillskott väntar nedskärningar
Ekobrottsmyndigheten behöver mer resurser för att inte myndighetens förmåga att bekämpa den ekonomiska brottsligheten ska försämras. Annars väntar minskad verksamhet och personalnedskärningar, varnar Ekobrottsmyndigheten i sitt budgetunderlag till regeringen.
Ekobrottsmyndigheten begär över 200 miljoner kronor extra de kommande tre åren för att klara sin verksamhet. Dessutom behöver myndigheten 29 miljoner kronor extra redan i vårbudgeten.
Om inte pengarna tillförs kommer man bland annat behöva skära bort 57 tjänster de närmaste åren, minska sitt resande - som är nödvändigt i många utredningar med internationell koppling - och leva med ett provisoriskt it-system. Myndigheten har redan i princip stoppat ”det mycket viktiga digitaliseringsarbetet”, enligt budgetunderlaget.
”Det är mycket viktigt att nivån på bekämpningen av den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten bibehålls och om möjligt förstärks på sikt”, skriver myndigheten i sitt budgetunderlag.
Trots den mycket krassa beskrivningen av Ekobrottsmyndighetens förutsättningar vill inte dess företrädare ta ordet kris i munnen.
– Vi har svårt att få ihop en budget för 2018. Om vi inte får extra pengar under året i regeringens vårbudget så måste vi minska vår personal. I vårt nuvarande läge återrekryterar vi inte personal annat än på verksamhetskritiska tjänster, säger Fredrik Holmberg, stabschef.
Han var vikarierande generaldirektör när budgetunderlaget togs fram i höstas.
Även STs avdelningsordförande Robert Nuse undviker ordet kris.
– Jag är en försiktig general, men vi delar samma oro över myndighetens nära framtida utveckling som arbetsgivaren har. Vi har ett jättestort behov av att förbättra våra verktyg, främst analysstöd, men även it-infrastrukturen med vårt utredningsnät, säger han.
Situation för Ekobrottsmyndigheten har förvärrats av att den i höstas påfördes två större nya utgifter som inte var medräknade i årets budget. Den ena gäller de nya polislönerna, som höjdes betydligt över märket i den senaste avtalsrörelsen. Myndigheten har inte egna anställda poliser, men betalar lönerna för de över 200 poliser som är placerade där. Här behövs ett tillskott på 5 miljoner kronor, enligt budgetunderlaget.
Medan Polismyndigheten fått medel för detta “glömdes det bort” när Ekobrottsmyndigheten tilldelades årets anslag, enligt Robert Nuse.
Den andra oväntade utgiften gäller it-kostnader. Ekobrottsmyndigheten har lagrat all utredningsinformation i Åklagarmyndighetens nät. Men hösten 2017 beslutade Åklagarmyndigheten att upphöra med tjänsten. Alla uppgifter överfördes till en provisorisk it-miljö i Ekobrottsmyndighetens egen regi. Den snabba starten av ett eget it-system har kostat mycket pengar och måste nu ersättas av en permanent och bättre lösning.
I stället för personalminskningar skulle antalet utredare behöva öka, menar Fredrik Holmberg.
– Om vi måste dra ner på antalet tjänster kommer vi inte kunna vara med i lika stor omfattning som i dag när det gäller myndigheternas samarbete mot organiserad brottslighet, säger Fredrik Holmberg.
Samarbetet gäller att ett antal myndigheter agerar tillsammans för att slå ut den organiserade brottsligheten. Man kallar arbetssättet för ”Al Capone-taktiken”. Den går ut på att koncentrera sig på ekobrott för att stoppa dessa grupperingar, som utför en mängd olika typer av brott.
Under förra året fick Ekobrottsmyndigheten in 7 000 ärenden. Det är fler än något år tidigare, och de stora och särskilt krävande brottshärvorna slukar nästan hälften av myndighetens resurser.
Några av de mest uppmärksammade fallen i media gäller utredningarna mot stora pensionsbolag som Allra och Falcon fonds. Bara dessa utredningar sysselsatte ett trettiotal personer på heltid under förra året.
ST på Ekobrottsmyndigheten delar arbetsgivarnas syn på problemen i verksamheten. Redan för något år sedan räknade facket fram att underskottet skulle hamna på ungefär den nivå som det är på i dag.
– Vi har samma bild som redovisas i budgetunderlaget. Vi anser att verksamheten är underfinansierad, säger Robert Nuse, ordförande i avdelningen.
Facket har tagit upp frågan i mbl-sammanhang och uppmärksammat arbetsgivaren på personalens oro för utvecklingen.
– Arbetsgivaren har varit smärtsamt medveten om problemen och delar vår oro. Det finns ingen väsentlig skillnad i vårt synsätt. Vi i ST har sagt att man kanske måste dra ner på de interna ambitionerna som handlar om utveckling, men det skulle vara som att såga i de grenar som skulle bära oss i framtiden.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
