Blyghet kan vara en tillgång
I arbetslivet hyllas ett utåtriktat beteende och vassa armbågar medan blyghet ses som ett problem. Men forskare menar att blyga fyller en viktig funktion på en arbetsplats.
Många har svårt att tala inför andra, på jobbet och privat. Åtskilliga känner sig nervösa när de träffar främmande människor. Några har så stora problem att de behöver hjälp med vad som kommit att kallas social fobi. Men en mild blyghet behöver inte vara något problem i arbetslivet.
– Lider man av sin blygsel ska man givetvis försöka åtgärda den, men det är fel att enbart se blyghet som något negativt. Det gjorde jag själv inledningsvis, men under arbetets gång har jag fått en mer nyanserad bild, säger Nejra van Zalk som doktorerat på blyghet vid Örebro universitet.
Uppsjö av råd i böcker och på nätet
Ända sedan man på 1960-talet började studera blyghet har fokus legat på vilka konsekvenser den får för individen. I dag finns det en uppsjö av självhjälpsböcker och sajter som berättar om hur man kan bli av med sin blyghet. I USA, där den mesta forskningen gjorts, finns en utveckling där blyghet betraktas som något man bör medicinera bort med så kallade lyckopiller.
Men Nejra van Zalk betonar att blyghet på inget vis är kopplat till sämre intelligens eller lägre kreativitet. Inga studier har heller kunnat påvisa att det nämnvärt påverkar karriären att vara blyg. Blyga förbereder sig väldigt noga inför situationer de upplever som jobbiga, exempelvis en föreläsning eller ett tal, vilket kan leda till ett bättre resultat.
– Att vara en god lyssnare, analysera situationen innan man yttrar sig, inte hoppa på folk och visa empati – egenskaper som många blyga har – borde skattas högt i arbetslivet. Kanske är det dags att omvärdera begreppet social kompetens? I Kina anses blyghet vara en ledaregenskap, säger Nejra van Zalk.
Nytta med blyghet
Hon menar att en viss blyghet skulle nog alla må gott av. Speciellt som nyanställd tjänar man på att ligga lite lågt och läsa av de koder och oskrivna regler som finns på alla arbetsplatser, annars kan man »trampa i klaveret« och bli ovän med folk. Även inför en förändring på jobbet är det smart att hålla sig lite avvaktande.
– För att verksamheten på en arbetsplats ska fungera behövs en blandning av människor med olika egenskaper. Vissa anställda bör vara socialt framåt och drivande, andra ha en mer lugnande och eftertänksam roll, säger hon.
Nejra van Zalk avråder arbetskamrater från att i välmening försöka peppa eller lyfta fram någon som är blyg, exempelvis genom att be personen att yttra sig på ett möte.
– Tänk i stället på att det tar längre tid för en blyg person att tina upp. När den blyge känner sig redo tar hon eller han själv ett steg framåt.
Dold kompetens
Andra forskare är inne på samma linje.
– Som chef bör man tänka på att blyga anställda kan innebära en dold kompetens. Det gäller att ha ett öppet och tilllåtande klimat så alla vågar komma till tals, säger Charlotte Alm, doktor i psykologi.
Den professionella situationen kan i sig underlätta. Alla som är blyga i privatlivet är det inte på jobbet.
– Det finns en trygghet i att kliva in i sin yrkesroll och veta att man är kompetent på det man gör.
Inte heller Charlotte Alm anser att blyghet är något som rakt av bör arbetas bort.
– Men den kan leda till sämre livskvalitet och missade möjligheter. Störs man av sin blyghet ska man jobba med den. Samtidigt ska man fundera »Är det mig eller omgivningen det är fel på?«
Charlotte Alm har i sin forskning frågat oblyga personer hur de ser på blyga. Det kom fram flera positiva saker som att blyghet kan hjälpa en att fokusera och ställa in skärpan i viktiga situationer och att blyga är bra lyssnare. Ingen av de blyga som ingick i studien var dock nöjd med sin blyghet, även om de accepterat rollen som blyg.
Blyghet verkar vara mer stabil hos kvinnor än män.
– Det kan bero på att det görs skillnad i synen på flickor och pojkar under uppväxten. Ett antagande är också att konsekvenserna av blyghet kan vara svårare för män. De förväntas vara framåt och ta för sig, så fler kanske söker hjälp, säger hon.
Bra hjälp mot sociala fobier
För dem som faktiskt lider av så svår blyghet att den går ut över yrkes- och privatliv finns möjlighet att göra något åt den. Tomas Furmark vid Uppsala universitet forskar om social ångest och betonar att det i dag finns bra hjälp att få mot
social fobi – både läkemedel och terapi.
– Kognitiv beteendeterapi har visat sig mycket effektiv och minskat ångesten hos blyga även på längre sikt. Problemet är att det kan vara svårt att få terapitimmar. Därför har jag och forskarkollegor sammanställt en »självhjälpsmanual« och en behandlingsmodell via internet, säger han.
Han menar att det är svårt att dra gränsen mellan blyghet och den psykiatriska diagnosen social fobi, och tror att tendensen att se blyghet som något som bör botas beror på ökad kunskap om att det finns behandling att få.
– Det är läge att söka professionell hjälp när blygheten blivit så handikappande att den stör det dagliga livet väldigt mycket – personen vågar inte söka in på utbildningar eller tacka ja till ett erbjudet jobb. Är man inte i behandling verkar inte blygheten gå över.
Självhjälp vid blyghet
- Identifiera negativa tankar och föreställningar. För dagbok över tankar och situationer där din blyghet märks.
- Välj ut och utmana en central tanke och gå igenom bevisen för den. Finns det alternativa synsätt och tankar?
- Definiera »etiketter« du sätter på dig själv. Vad menar du med begrepp som hämmad, loser etc.
- Fråga dig vad som är det värsta som kan hända i olika situationer. Är detta verkligen så farligt?
- Skriv ned, rangordna, planera och öva sedan gradvis på att utsätta dig för situationer du tycker är obehagliga.
- Belöna dig för de framsteg du gör.
