ST kritiserar planer på ändrade turordningsregler
Riksdagen har röstat igenom Stefan Löfven som statsminister. Överenskommelsen som regeringspartierna S och MP har träffat med C och L innebär bland annat förändrade turordningsregler och neddragningar på Arbetsförmedlingen. STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk men ser också en del positivt.
– Sverige behöver en ny regering. Det kanske är att ta i att säga att myndigheterna har varit lamslagna, men det har varit så osäkert och med en avsaknad av dialog för alla myndigheter. Vi förutsätter nu att den kommande regeringen snabbt tar fram en ny omarbetad budget, säger Britta Lejon.
Den sakpolitiska överenskommelsen mellan de fyra partierna S, MP, C och L innehåller 73 punkter, varav många av dem funnits på Centerpartiets och Liberalernas önskelista sedan lång tid tillbaka.
Partierna har enats om att ”modernisera” arbetsrätten och utreda hur lagen om anställningsskydd, las, kan ändras och bli mer flexibel genom utökade undantag från turordningsreglerna.
– Vi kommer, som en del av den samlade fackföreningsrörelsen, bevaka det här och ha stenkoll. Att man under bilan ska låta parterna ta fram ett förslag på mer flexibla turordningsregler – samtidigt som man hotar med utredning och lagstiftning, det riskerar att helt underminera hela partsmodellen, säger Britta Lejon.
Utredningen ska också föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och de anställdas omställningsförmåga ska stärkas, något som ST anser är positivt.
Förändringarna i las ska enligt överenskommelsen genomföras 2021.
De fyra partierna har även enats om att Arbetsförmedlingen ska finnas kvar, men reformeras i grunden. Dess fokus ska vara på myndighetsansvaret, vilket innebär kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitiska bedömningar, digital infrastruktur samt statistik och analys. Förändringen ska vara fullt genomförd under 2021.
– Arbetsförmedlingen måste få reda på vilken anslagsnivå myndigheten ska ha. För oss inom ST är det inte glasklart vilken nivå av anställda det handlar om. Det måste så klart redas ut. Sedan bör man avvakta beslutet om stora förändringar och analysera det kunskapsunderlag som Arbetsmarknadsutredningen lämnar i slutet på januari. Det är 900 sidor som kan användas och det var ju dessutom oppositionen med Centerpartiet och Liberalerna som krävde att den skulle tillsättas, säger Britta Lejon och påpekar att det är mycket kort om tid för stora genomgripande förändringar.
Enligt överenskommelsen ska privata fristående aktörer utföra de arbetsuppgifter som Arbetsförmedlingen ska upphöra med. Valfrihet för de arbetssökande ska införas i en modell baserad på lagen om valfrihetssystem, lov. Men antalet fristående aktörer begränsas genom att de ska kontrolleras, rangordnas och certifieras. Ersättningen till aktörerna ska baseras på hur väl de lyckas med att få personer i sysselsättning och de ska inte kunna välja bort besvärliga fall. Insatser som riktar sig till personer med funktionsnedsättning ska dock inte omfattas av förändringarna.
Britta Lejon är inte imponerad över den här delen i fyrpartiöverenskommelsen:
– Externa aktörer får inte bättre resultat än Arbetsförmedlingen, snarare tvärtom.
Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras med dansk förebild, en ”flexicuritymodell”, som innebär att fler som arbetar ska omfattas av försäkringen, att ersättningen ska baseras på inkomster och fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Den här delen av överenskommelsen bekymrar Britta Lejon.
– Det är inte helt lättolkat, det som står i överenskommelsen, men jag uppfattar det som att man vill införa en bortre parentes. Att vid någon bortre tidsgräns så förvinner möjligheten till a-kassa. Det gör mig riktigt orolig.
Men det finns också saker i överenskommelsen som Britta Lejon ser positivt på. Som exempel nämner hon utökade möjligheter till studiemedel högre upp i åldrarna, att högskolan byggs ut och satsningen på utbyggnad och underhåll av spårtrafik och vägnät.
Enligt den budget som antogs av riksdagen i december skulle Jämställdhetsmyndigheten läggas ned under 2019. Men Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin skrev i måndags på Twitter att myndigheten ska finnas kvar. Flera medier har också rapporterat att detta också slås fast i den ändringsbudget som partierna förhandlat om.
Mer från överenskommelsen:
- Polismyndigheten ska öka med 10 000 anställda till 2024 och polisyrket ska få bättre villkor för att bli mer attraktivt enligt överenskommelsen.
- En ny myndighet för psykologiskt förvar ska inrättas.
- Arbetsmarknadsutbildningar som inte anses vara effektiva ska avvecklas, om de inte är strategiskt viktiga för arbetsmarknaden.
- Etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa införs i enlighet med ett tidigare förslag från arbetsmarknadens parter. Men det utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag. Kravet på kollektivavtal för nystartsjobb tas bort.
- Nystartsjobben ska finnas kvar. Extratjänster och introduktionsjobb ska gå till dem som står längst från arbetsmarknaden, men ha ”samhällsekonomiskt rimliga volymer”.
- Planerade investeringar i vägar och järnvägar om 700 miljarder ska fullföljas, inklusive höghastighetståg. Ökade satsningar på underhåll.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
